- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1855 /
50

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



• t* /

ålcrcröfra sin fordna anarki. Elden, luften, jorden och vattnet öfvergifva, den ena
efter den andra, sina anvisade rum och sammanblanda sig i en hvirfvel, hvari den
framgroende ordningen för alltid tyckes vilja gå under; ett sublimt skådespel alt
betrakta, Jiksom hvarje storartadi materiens uppror mot anden, dess beherrskare. Men
dessa återfall till chaos äro förutsedda, de tjeira, liksom ordningen sjclf, den eviga
vishetens ändamål. Väl må elemcnlarkrafterna försöka återgå till en nutredbar massa
(styckets fugerade delar), de skola likväl förnimma en slamma som talar till dem:
»hitinlill och icke vidare»; och i elt ögonblick reder sig allt, och det unga universum
framgår segerrikt och skönare utur denna fruktansvärda förvirring (de i melodisk stil
af samma motiver komponerade delarne)».

Finalen är icke blott cll i tekniskt hänseende fullandadt mästerverk, utan ock
tillika en af en ädel, enlbusiaslisk anda lifvad lonskapelse, det underbara fostret af
cn nästan öfvermensklig intelligens, clairvoyance i förening med en glödande hjertats
inspiration. — Då den såsom fuga är en iint bildad organism, hvars enskilda lemmar
alla slå i det närmaste samband med hvarandra och med del hela, så är del, för att
den må räll förslås och värderas, högst maktpåliggande, alt man uppfattar densamma
i sin fulla totalitet med alla sina så väl enskilda som allmänna drag. Men detta är,

I I

när del såsom här är fråga om uppfattningen af en fuga, ingen lätt sak; ty fugan har
ingen melodisk och rylhinisk enhet, som kan tjena åhöraren till ledtråd geoom den
invecklade tonväfnaden. Den liknar en stor tafla med en mängd figurer och grupper,
Ii vilka tafla med hvarandra i karaklers-cgendomlighct, ullryck och vigt. Deri uppträda
flera temala, hvarje med olika gestalt och gång. »Var på er vakt», säger Outibichejf,
»ly det tema, ni möjligen vall till er ledtråd genom denna rörliga labyrinth, hjclper er
icke bättre än elt irrbloss, om ni förlorar dess följeslagare, de öfriga temata, ur sigte.
Bjud till alt gripa dem alla i flyglen; inprägla val i ert hufvud både deras individuela
drag och deras gemensamma fysionomi: följ dem genom alla deras labyrrnthiska
krök-ningar och skenbart divergerande vägar, till del eslheliska mål, dit de alla sträfva,
och ni skall på delta sätt finna meningen af den musikaliska taffan, fugans
sammansatta enhet, och begripa dess valspråk: idem et varium»>. Äger man nu förmågan,
all sålunda klart uppfatta (ugan så väl i dess enhet och totalitet, som i dess
mångfald med alla dess enskilda drag, då kan åhörandet af C-dur-sinfoniens fuga icke nndgR
alt göra elt lika djupt som egendomligt intryck. Den njutning, som den bereder oss,
är visserligen i det hela tagel mer en njutning for förståndet än för hjertat, men det
gifves afven intellecluela njutningar af ädel upplyftande art. Och i sjelfva verkel äro
väl de njutningar de högsta och ädlaste, vid hvilka själens innersta, med tanke- och
känslo-förmåga på cn gång begåfvade väsen beröres. Till antalet al sådana balft
intellecluela, halfl seusuela njutningar höra de, som åhörandet af goda kompositioner
i den kontrapunktiska stilen skänker oss.

C-dur-sinfoniens fuga har ej miudre än fyra, både till karakter och utseende helt
olika tematn, b vilka, såsom subjekter och konlrasubjekter på det sinrikaste förbundna
i den konstfulla tonväfnaden, föra den musikaliska dialogen med sina frågor, svar och
gensvar, sina jakanden och nekanden o. s. v. Enhet och mångfald, imitation och
kontrast, förutbestämd och fri rörelse hafva i denna förvånande tonskapelse båda
uppnått sin högsta punkt. Och med denna stora konslrika högst invecklade organisms

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free