Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa, kunna räkna på ett allmänt erkännande. Men han äger äfveu andra fortjen
-ster, och dessa aro: lätthet, fattlighet, melodier, som tala till folkets hjertan, humor
komik och sanning i denna komik. Ve den lid, under hvilken sådane fortjenster
hållas för obetydliga, eller till och med anses för svagheter.
Att man ailtjemt återkommer till Diltersdorf, Cimarosa o. s. v., bevisar
ovedersägligt alt allmänheten fordrar icke systemer, ulan musik lör hjerlat. Hvartill gagnar
ett aldrig så »djuptänkt» konstverk, om icke deri finnes något glädjebringande elementV
Menniskan vill vederqvickas genom konsten, hon vill icke låta pina sig till döds genom
sådant, som man kallar Fortskridande, Nvlt System, Reformation.
»Glad skall konsten vara/» Lorlzing har med sih »Czar und Zimmerman» skänkt
allmänheten flera sannt glada stunder, flera njutuingsrika ögonblick än de geniala med
sitt samtliga musikväsen någonsin mäkta åstadkomma, älven om man kunde på elt
ställe sammanbringa alla dess (relativt) skönaste och med det naturliga mest
öfverens-stämmande ställen.
Alt Lorlzings arbeten hafva brisler, hvem bestrider det? Dessa aro: svagheter
i det tekniska, här och der oriktigt användande af konstmedlen — fel, dem han dock
delar med de geniala tondikternc, en alltför trång krets hvarinom han rör sig, til
följe hvaraf alltför hopade upprepniugar af ett och detsamma förekomma, samt brist
på mångsidighet.
»Hvad som gör Lorlzings tidiga (rånfälle så myckel mer beklagansvärdt», yttrar
kapellmästaren V. Lachner, »är, alt i honom har framliden förlorat den enda Tyska
komponist, som med framgång bearbetat den komiska operan, i ordets egentliga
bemärkelse. Undantagandes enstaka fall, hvilka under tidernas lopp uppdykt och
lör-svuunit, bar ingen tysk komponist, sedan Diltersdorf, qualitalivt och qvantitalivt arbetat så
mycket för den komiska operan som Lorzing.
Om också hos Lortziug icke någon betydande musikalisk-vetenskaplig bildning
slår alt finna, så synes dock hans musikaliska bildning varit fullkomligt tillräcklig lör
hvad han föresattt sig alt lösa; brisLer, som vidlåda densamma, ersättas tillfullo af
öfverflödande humor, friskhet och en liflighet, hvilken ickc sällan slår Öfver i ystert
sjelfs-våld. Det är således orättvist all underskatta Lorlzings musikaliska utbildning; dentia
gör sig ganska ofta på ett Ivsande sätt gällande i större saker, såsom i fullkomligt
riktig stämförning, naturlig modulation och noggrann korrekt instrumentering.
Särdeles röjer sig detta i de utomordentligt skickligt och ändamålsenligt anlagda stora
en-semblesakerna: något som förutsätter vana vid symmetrisk anordning och moget
öfver-länkt plan, för hvilken sednare åler en nogå kännedom af formläran måste ligga till
grund. Så är t. ex. sextetten i »Czar und Zimmerman» ett mästerstycke i sitt slag;
ja i nästan hvar och en af hans operor finnas större och bredt anlagda ensembler,
hvilka till anordnandet äro förträffliga och i utförandet förråda en ytterst skicklig och
vau band.
Just i rikedomen på sådane cnsemblestycken utmärker sig Lorlzing fördelaktigt
framför de flesta nyare operakomponister, hvilka sorgfälligt synas undvika
ensemble-stycken som gå ulöfver terzetten eller qvartelten.
Om också icke kan nekas all han någongång trivialiserat den eukla sången (das
Lied), så måste derciuol erkännas, all han för det mesta förädlat densamma, se t. ex.
Chalcauncufs sång i andra akten af »Czar und Zimmcrmann».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
