Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
uppställdes, ritornellen började. Gertrud sjöng, och som hon sedan sade, åtminstone
ulan fel. Sedan hon slutat, sade Konungen: »ja, hon kan sjunga.» Derelter
efterfrågade han med några ord hennes förhållanden, hvarpå Gertrud gaf enkla och otvungna
svar, och nu förafskedadc hau henne.
Gertrud kallades nu ofta till Potsdam för att sjunga för Konungen. Derefter
anmodades hon alt träda i hans Ijenst, och då hon med glädje ingick härpå, erhöll hon
elt årligt gage af 3000 thaier på lifslid. Hon förbehöll sig en resa till Italien för alt
fullända sin utbildning; men Konung Fredrik sade: hon skall bli här; der lär hon
ingenting mera.
Nu var hennes existens betryggad; hennes ställning hedrande, ej besvärlig och,
efter den tidens förhållanden, ganska fördelaktig. 1 sin konst fann hon glädje och
sysselsättning, i det hon uppträdde vid sidan af de stora sångarne Concialini och
Porpo-rino, och sökte uppnå dem uti adagiot, som ännu hittills ej hade blifvit hennes starka
sida; den store Konungen utmärkte henne fortfarande, publiken hyllade henne och
efter någon tid fördubblades beunes gage. Sålunda skulle hon hafva fört ell lyckligt lif,
om ej kärleken hade spelt henne ett streck, som beredde hennes ofärd, Uti sin
nuvarande fördelaktiga ställning blef hon föremåleL för mångas spekulationer, som genom
henne ville göra sin lycka; kort och likgiltigt tillbakavisade hon hvarje anbud, till dess
en herr Mara, som tillhörde prins Heiurichs privatkapell, närmade sig henne i lika
afsigt; nu var hon på en gång liksom förvandlad och förtrollad.
Mara var icke äldre än Gertrud: cn vacker karl och utmärkt violoncellisl, men
for öfrigt en dålig menniska, öfvermodig, slösaktig och ulsväfvande. Slug och
erfaren som han var, märkte han snart det intryck han gjort på Gertrud och förstod att
helt och hållet fängsla hennes eljest starka själ. Förhållandet blef ej obemärkt,
afsig-ten var omisskännelig; man varnade Gertrud, hon aktade ej derpå; man underrättade
henne om Maras lefnadssält, bon trodde det icke; man gaf henne ovedersägliga bevis:
»han blir nog bättre», svarade hon. Till och med Konung Fredrik, som kände Mara
och ville henne väl, lät varna henne, men förgälves. År 1773 anhöll hon hos
konungen att få gifta sig med Mara. Konung Fredrik upptog ansökningen med stor ovilja.
»Säg henne», befallde ban Benda, »att hon må göra med karlen hvad hon viil, bara
inte gilla sig med honom». Men just derom var Mara angelägen; ansökningen
förnyades. Konungen, som eljest afgjorde allting fermt, fördröjde utslaget af välvilja för
Gertrud; ansökuingen förnyades för tredje gången och beviljades nu; Gertrud blef
Maras maka.
Nu gick allt så illa som möjligt, såsom en hvar, utom hon sjelf, hade förutsett.
Mara hade nu pengar fulltopp och öfverlemnade sig ohejdadt ål sina laslfulla
lefnads-vanor. Hans makas anseende höll honom oppe, och sålunda trotsade och förolämpade
han alla som kommo i beröring med honom och indrog sin maka med i sina
stridigheter.
• •
Andlligen märkte han sjelf att detta icke kunde fortfara: men långt ifrån alt
tänka på sin bättring, funderade han endast på alt iemna Berlin. Hans maka hade
från London i hemlighet erhållit ell anbud, som garanterade heune tre konserter med
16,000 thaier, jemte 2,000 thaier respenningar. Nu öfvertalade han henne till att
begära sitt afsked, ocb hon gjorde honom allt till viljes. Konungen afslog ansökuingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
