Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hårda ordalag, och det lockande anbudet måsle försakas, Ledsamheler och
bekymmer, en briunande lidelse lor den icke en gång trogne mannen och ändlligen en
nedkomst med ett dödt barn lade Gertrud på sjuksängen. Hon tillfrisknade endast
långsamt; läkaren tillstyrkte heune att besöka Böhmiska bad. Hon anhöll om tillåtelse
dertill, men konungen svarade: »Freyenwalde är ock bra!» han visste väl, alt var hon
öfver gränsen, skulle hon ej komma åter. Hon åberopade sill förbehåll alt få besöka
Italien; konungen svarade: »hou må fara, men han stadnar här». Det var lätt alt
förutse att hon ej skulle, resa utan honom. Efter sitt tillfrisknande sjöng hon än
mera rörande; hela allmänheten deltog i hennes olyckliga belägenhet, äfven konungen,
som visade sig myckel nådig; men vid hans afgörande fick det bero. Förbittrad
försökte bon det nu på annat sätt.
Slorlurslen (sedermera kejsaren) Paul af Ryssland besökte preussiska hofvet; eu
stor opera intog en hufvudpials bland de präktiga fester som konungen ämnade gifva;
Gertrud hade hufvudrolen och skulle lysa framför alla; på morgonen den dag, då
operan skulle gifvas, anmälde hon sig sjuk. Konungen lät varna henne, men hon förblef
sjuk; ulan henne kunde operan icke gifvas, och att tillställa något annat nöje för
aftonen var lör sent. Två timmar före spektaklets början sladnade en vagn, omgifven
al åtta dragoner, utanför Gertruds boning. En skäggig kapten inträdde i hennes rum:
»min fru, jag måste aflemna er lefvande eller död i operahuset.» — »Ni ser ju att
jag ligger till sängs». — »I värsta fall tar jag både er och sängen.» — Ingenting
hjelptc! Gertrud måste sliga upp och kläda sig. Nu bjöd kaptenen henne
myckel höfligt sin arm,’ förde henne till vagnen, satte sig bredvid henne och aflemnade
henne i operagarderoben. Under bittra tårar lät hon kläda sig. Ridån gick opp; hon
framträdde, sjöng matt och svagt, allting blott såsom det var föreskrifvet i partiet;
likaså hennes följande scener. Men den fremmaude fursten, tyckte hon, borde ändå
erfara hvad hon förmådde; och sålunda uppbjöd hon i sin sista aria, ja i dess sista
takter vid hnlvudfermalen, all sin konst och kraft till en stor och genomförd cadenza,
sådan man aldrig.förr hört. Gertrud slöt denna cadenza med en så lång, från
pia-nissimo till forlissimo, från ett långsamt till det fortaste lidmått stegrade, och sedan
i samma förhållande aflagande, slutligen bortdöende drill, att åhöraren under sin
hänförelse tillika fruktade all hennes bröst skulle sprängas. Storfursten sjell steg
upp och applåderade; det öfverfulla huset instämde med stormande jubel. (Forts.)
Några ord om flåndels ”Messias”*).
Hvad Haydns »Skapeken» i en lång följd af år varit för det Svenska
musikhörande publikum, ncml.: det enda större oratorium, som kunnat, med hopp om ett
allmännare intresse, offentligen utföras — det har Handels Messias» varit för Englands folk i
ännu längre tid, till en del naturligtvis af det skäl, att det är betydligt äldre. Dock
hvarken det ena eller det andra af dessa så alldeles olika, och likväl bvardera i
sitt slag så förträffliga musikverk skall någonsin blifva ansedt såsom föråldradt, så
*) Denna artikel har varit fornt införd i Norrköpings tidning med anledning af musikfesten
derslä-des i slutet af förtiden månad. Framdeles skola vi temna våra läsare en fullständig biografi
öfver den store tonkonstnären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
