Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge menniskornas sinnen icke sjelfva blifva föråldrade /och oemottagliga för de upp*
lyftande intryck, hvartill tonerna äro älskliga budbärare. Wendt, i sina »Betraktelser
ölver den sköna konstens hufvudperioder», framhåller sannt den rätta synpunkten, frän
hvilken dessa båda mästares yppersta arbeten böra rätt uppskattas till deras
egendomliga förljenster, då han om Skapelsen yttrar: »Denna verldsberömda tondikt visar sig
såsom en i poesi öfvergången instrumental-målning, i hvilken det hos alla ting
skapade lifvet söker att glädtigt vltra sig i ljud, och allt har sin enhet i menniskans
känsla. Häri är också detta stora oratorium vida skildt från- Händeis andliga oratorium.
»Skapelsen» är en utgjutelse af den mcsl lefvandc natur-religion som kan gifvas»;
den utlrvcker redan »delta glada, tacksamma Guds tillbedjande i naturen, denna
barna-glädje öfver tillvaron, som talar ur Ilaydns mognnre arbeten». Handel åter skildras af
Wendt såsom »den egentlige skaparen af det sanna andliga oratoriet» och hans »Messias»
»icke blott såsom en af hans värdigaste och största, utan tillika äfven hans mest
omfattande skapelser i delta slag — en verklig evangelisk musik, emedan den med toner
af sublim trosfröjd förkunnar för verldcn det glada budskapet om Frälsarens
uppenbarelse.»
Om »Skapelsen» är mycket talad t och skrifvet hos oss. Del har ock ofta sjelf
talat till oss. Så är icke förhållandet med »Messias», som i mannaminne endast en
eller annan gång gifvils i Sverige. Vi skola derföre meddela några notiser om denna
i sitt slag oöfverlräflade produkt af storartad inspiration samt om dess ädle
upphofs-man, den förträfflige Händ cl, denne tonkonstnär, om hvilken en Sebastian Bach,
delta vidunder af musikalisk klassicitet, sade: »Han är den ende som jag vill se innan
jag dör, och som jag ville vara, om jag icke vore Bach»; — om hvilken den störste
bland hans efterträdare, Wolfgang Amadeus Mozart, då nian berättade honom detta,
utropade: »I sanning, sa skulle jag äfven säga, vore det mig tillåtet all här tala med».
Georg Friedrich Handel (f. 1084, d. 1759) — vi anföra delta efter den
berömde konstkritikern Fr. Rochlilz — framstår, uti hela tonkonstens historia, i hvarje
hänseende olik alla före och efter honom, i sill slag i sanning ensam, cn heroisk, ja,
kolossal hild (hans kropp var det äfven), derjemlc så in- och genomgripande nied sina
verk hos alla nationer, sotn blott vilja lära känna och uppfatta det ädlaste och det
mest grandiosa i denna konst, all det är långt svårare för skildrare al musikhistorien
alt förbigå honom, än att skrifva långa afhandlingar om honom. Handel var, ehuru
af naturen högst liflig, cn christligt from man; han var äfven uti sin tro allvarlig,
fast och ifrig. Under dåvarande splittring af religiösa meningar, sökte han
undervisning och öfverlygelse, regel och ledning, styrka och tröst endast uti den Hel. Skrift.
Uti den luste han derföre flitigt, ifrån sin medelålder dagligen, och blef derigenoni
innerligen förtrogen med den. I synnerhet kände han sig dragen till dc Profetiska
och äfven till de Pauliska böckerna; såsom ock, isynuerhet sednarc, hans själ
aldra-hcldst omfattade läran om åtcrlösningcn. Häraf förklaras buru idceu till »Messias»
uppstod hos honom. Denna idé närde ban lifligt under cn lång tid. Så suart han
funnit den första punkten, grep han derföre an saken med ifver och afhöll sig ifrån
nllt annat arbete så länge, tills verket var lullbordadt (åren 1740 och 1741). Men
denna punkt var: miu text får icke blifva menniskoord, icke cn gång de utsöktaste
och vackraste, ulan endast Guds ord, ulan att lägga till eller taga ifrån, högt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
