Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mcnlalkomposilioner mestadels halva gåll miste om den oemotståndliga ljusning, som,
genom delta tematiska arbete, ur de nyss nämnde stora snillenas lonskapelser framgått.
- Uufvudsträfvandct hos hvarje begynnande tonsättare måsle alltså gå ut derpå,
och de flesta lägga sig också viun derom, all så snart som möjligt lära känna alla de
maximer, Ii vilka antagits al de bästa mästare, och som ledt dem vid utförandet af deras
mästerverk.
iiufvudsumman af alla dessa insigter, dem tiden efter hand utvecklat och utbildat,
återfinnes fullkomligt iefvande och verkande i Beelhovens själ. I hans arbeten ligga
alla dessa äkta och väsendlliga konslmaximer på det klaraste utbredda för ögat.
Känner man dessa maximer, så känner man ock på samma gång alla de förnämligaste
föregående och efterföljande tonsättares grundsatser i denna sak.
Huruiedcs den store mästaren, formedelst del tematiska arbetet, ur gauska små
frön låtit alla sina olika arbeten utveckla sig, är nogsamt bekant.
Att för åhöraren göra dessa tematiska relationer lätt igenkäunliga, följer han
hufvudsakligen Lvännc grundsatser:
För det första, utbildar han sina lemala alltid i den mest korta, enkla och
inuc-hållsrika gestalt; så att de genast måtte kunna fallas och blifva bemärkta.
För det andra, begagnar han af de outtömliga tematiska förändringarna alltid
blott dem, Ii vilka lättast kunua igenfinnas såsom flulne ur sjelfva temat.
Då nu, i de Beelbovenska kompositionerna, många perioder blott hlifvit
bildade ulaf en eller några hufvudtankar, så kunde detta, uäslan oafbrutet fortgående
tematiska arbete, lätt orsaka monotoni. För alt undvika denna, har Bcclhoven cn
ytterligare god maxim, den han aldrig förlorar ur sigte:
Åt de melodiska dragen i hvarje tematisk behandling gifver han nämligen olika
harmonisering, olika ackompanjemang, olika instrumentering, stämfördelning etc.,
hvarigenom det kända öfverallt uppenbarar sig i nya intagande former. Öfverhufvud
taget, upprepar han nästan aldrig cn tanke helt och hållet i samma gestalt, ulan
framställer den mestadels från någon ny sida. Härigenom uppstår den stora enhet
och på samma gång den utomordentliga mångfald, som vi i alla lians verk igenfinna.
En annan Bccthovens maxim lyder sålunda:
14
En följande tanke skall vara skönare än cn föregående. Della förmår den store
mästaren åstadkomma genom följande medel:
l:o. Genom de tematiska förändringarnas skickligt afpassade ställning till
hvarandra, i del han anbringar dc obetydligare i början, derefter dc mera betydande och
till slut de frappanlastc.
2:o. Genom alla tankarnas mot hvarandra, så skarpt som möjligt, prononcerade
kontrast.
Eleven må jemväl i dessa hänseenden oaflåtligl studera Beclboveus verk, och del
skall dä bli honom klart hvad de musikaliska tankarnas rätta plats och deras
kontrasterande har alt betyda. Många komponister kunna med sina, enskildt betraktade,
ofta rätt goda idéer, frambringa högst ringa effekt, bloll af den orsaken, all dc icke
lorslå all behörigt placera dem och göra dem nog skarpt mot hvarandra
kontrasterande.
• •
Ett tonstyckes slut medverkar företrädesvis till dess tolalinlryck. Anden god,
allt godt! Icke någon har på uppfyllandet af delta vilkor anväudt mera flit än Bcctho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
