Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans kyrkokonscrt i Irlands hufvudslad: cu tillställning, som, efter alt
tren-ne gåuger genom dc mest invecklade intriger blifvil förhindrad och uppskjuten, nu
äudlligen, eller de mest sorgfalliga forberedelser, verkeligeu skulle äga rum. Deu
sårande köld och det föga deltagande, hvarined London mottagit första uppförningen af
Messias, hade jagat skaparen af delta herrliga verk, djupt nedtryckt af smärta, långt
från den larmande vcrPdstaden; han flydde till det slilla, redbara Irland, i del bopp alt
här liuna en mottagligare jordmån för sitt så dyrbara utsäde. Och uu skulle äfven
delta hopp, vid hvilket* han ined cn skeppsbrutens förlviflan Påstade sig, genom nya
illusioner gå om intet. Den ädle mästarens kraftfulla kroppskonstitution syntes duka
under för de qval, som lärde hans sargade själ; hau hopknäppte sina bänder, under
det hans stolta hufvud med uttryck af djupaste bekymmer nedsjönk mot bröstet.
»Gud, min gud!» suckade han ur det sammanpressade hjerlat, »vill du icke mera
låta något underverk vederfaras dina trogna? Har du alldeles öfvergifvit mig?»
I delta ögonblick skimrade en hvit klädnad mot buskarnas vårfriska grönska,
och en späd fruntimmcrsgcslalt sväfvade förbi; cn bländande hvit, genomskinlig hand
vidrörde Handels arm.
Sällsamt förskräckt blickade han upp, och såg ett ungt aoletc, underbart strålande
i den nyss utspruckna rosens skönhet le emot sig: långa blonda lockar nedföllo
likasom tungt, glänsande guld öfver de täckaste skuldror. Fråu den bulda varelsens
rosiga barnaläppar ljöd det sakta som tonen från en eolsharpa:
»Sörj icke längre, fromma mästare! lyft din blick förtröstansfull och glad mol
böjden I Gud har icke Öfvergifvit dig; tro derfore och trösta på honom! Afväota
morgondagens afton med lugn; jag skall sjunga din Messias! förtro dig till mig, med
Guds hjelp skall jag sjuuga utan fruktan. Res,dig ur din sorg, du ädle, af Gud
älskade sångarel Segern är din! Lef väl! I morgon ser du mig åler uuder
tempelhvalfven».
Och dcu förtrollande synen sväfvade bort, liksom en för vinden flygande blomma,
vinkande till afsked, under del hon försvann vid ändan af trädgården.
Stjeruornas sken flammade liil i detta ögonblick, likasom man ser gnistor af fröjd
lysa i saliga blickar; de ijufva dofter, hvaraf luften var fylld, fördubblade sig, och
mästarens själ qvicknade vid, såsom blomman då hon kysses af den friska daggens
svalkande iingel. Hans giädjedruckua blickar ilade mot det strålande, tigande
himla-tältct, och hans bröst höjde sig i heta, stumma lacksanihetskänslor, blandade med
en helig rysning. Bäfvande, inspirerad, geuointrängd af tro och lillförsigt, bortdrömde
hau vakande i salig förbidan den ljumma, hänryckaode vårnatten.
Den storartade, heligt allvarliga ouverturen till oratoriet »Messias» ljudade,
likasom en fridsäll genius, genom kyrkans vidsträckta hvalf. Tallösa vaxljus belyste en
oöfver-skådlig, tält sammanträngd, i djup tystnad försänkt massa af andaktsfulla åhörare, och
koret var fylldt af uppmärksamma sångare och sångerskor. En smärt, hvitklädd
gestalt, en (örlrollande skön flicka med ett förklaradt anlete, och hvilken ingen erinrade
sig tillförene liafva sett, stod bredvid den upphöjning på hvilken Händcl tagit plats.
Mästaren beherrskade den brusande orkestern likasom en konung beberrskar sitt
rike. Frän sitt upphöjda rum, till utseendet lik en stolt lijeltc, en herrskare, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
