Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bvars bekantskap jag gjort i dessa dagar, har for min uppfinning gifvlt mig sin
apostoliska välsignelse. Men jag återkommer till barberaren», o. s. v.
Staden Pesaro, icke nöjd med alt redan hafva uppställt en marmorbyst af den
unge Maeslrou, sin medborgare, ville år 1814 dessutom på rådhusplalsen uppresa hans
staty i lefnadsstorlck, på det alt, såsom rådet uttryckte sig, alli det folk, som om
tisdagar och fredagar kom till torgel, måtte få betrakta och beundra sin frejdade
landsman. — »Och hur myckel skulle saken kosta?» frågade Rossini deputationens
ordförande. — »Stadsrådct har till en början anslagit 12,000 lire derlill». — »Nåväl, mina
herrar, jag vill göra er ett förslag. Mot hälften af denna summa förpliglar jag mig
till alt två gånger i veckan på en bestämd timma ställa mig på torget, så alt
mina landsmän må i all beqvämlighet beskåda »den store mannen».
Vi äga öfver Rossini två omdömen, båda från hans lysande period. Det ena
härrör från Ludvig Spohr, dateradt från år 1817, och lyder sålunda:
»Rossini äger onekligen mycket geni, och elt allvarligt studium, som de nyare
Italicnarne alldeles uraktlåta, skulle af honom halva gjort en ganska utmärkt
komponist. Hans operor hafva mycken friskhet och lif; dock sakna de, liksom alla nyare
Italienska operor dem jag hört, en ren, oblandad stil, personernas karakteristik och
harmonisk korrekthet. Man skulle stundom kunna förvexla musiken till hans komiska
*
med den till hans tragiska operor, ulan att det skulle göra något särdeles till saken ;
det har ock verkligen hätidl honom, alt censuren förbjudit en opera, hvaraf han redan
fulländat en akt, och hvars musik han nu måste anpassa en annan text. Ty utau alt
känna situationen, marker man sällan af musiken, om något gladt eller sorgligt är å
bane, och lika litet, om det är en kung eller en bonde, herren eller tjenaren, som
sjunger. Jag vill ej tala om orenheten i hans harmonier, ty vid sådant vänjer man
sig snart i Italien, der man dagligen hör det; men hans blomstrande sång (som
italie-narne kalla den) är på god väg alt gilva nådestöten ål ali sann, enkel sång och med
detsamma ål den sista och enda förtjensten hos den nvarc italienska operan. Denna
prisade och af andra tyvärr redan härmade blomstrande sång består deri, alt man
broderar den förr brukliga enkla sången på ett löjligt och för menniskorösten alldeles
onaturligt sätt, så att man i en lång opera ofta icke mera får höra tre stora, uthållna
toner. Att delta skall i grund förderfva sångarne, som dessutom för längesedan
förlorat den gamla, storartade metoden, är lätt att förutse.»
»Sådanc ställen kunna väl, då de sjungas med skicklighet, skänka örat ett pikant
nöje, men känslan skola de aldrig anslå, och man kan ej lillbakahålla sin ovilja, när man
hör rösten missbrukas till härmande af instrumenlerna, då den fastmera borde tjena
dem till mönster i det enkla, uttrycksfulla föredraget.»
Äfveu Amadeus YVendt har yttrat tänkvärda ord öfver Rossini, hvaraf vi upptaga
slutet: • 1
»Vid en öfverblick af Rossinis verk kunna vi ej nämna något enda, som i karak*
* •
lerens enhet, mångfalden i situationernas behandling, idéernas sanning och djup samt
grundlighelen i deras genomförande — med ett ord, såsom elt gediget konstverk kunde
låta ställa sig i bredd med ett originalverk, sådant som Mozarts Don Juan eller
Cimarosas Malrimonio Segrelo; öfveralit mötes den uppmärksamme åhöraren af dessa
brister, hvilka hafva sin grund dels i lättsinnet hos den hastigt ryktbar vordne kompo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0326.html