Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dramatiska, mera harmoniska, mera moduleradc och slutligen att man följer
Fransmannens och Tyskarnes sätt alt instrumenlera, särdeles med hänsigt till ouverturer,
marscher och balletter. Dymedelst skall intresset växa ut från sjelfva poemet och
sångaren skall, kanske omedvetet, blifva aktör. Det skall ej vidare tillåtas honom Alt
som vi nu stundom ha sell, lemna scenen för all läska sig med en apelsin under del
hans medspelare tilltalar honom som vore han närvarande.
En opera, sålunda inrättad, kan lyckas äfven om den ulföres af endast
medelmåttiga sångare. Aro sångarnc dercniol utmärkta skall framgången bli fullständig;
men jag vågar försäkra ulan tara att säga en paradox, att en namnkunnig sångare,
för hvars talang man ollrat allt annat, ovilkorligen förderfvar det geuereia intrycket,
särdeles om han icke är omgifven af andra än medelmåttor, hvifka han tillintetgör.
Men alla sångare — vore de än aldeles förträfflige — skola tillintetgöra effekten
af det hela, om komponisten underkastar sig tvånget att skrifva hvar och cn af dem i
p .
lag. Del är på poemets idé som han bör grunda sin musik, och endast, så vidt denna
del medgifver, lämpa sig efter sångaren.
Amatörerna quand rnétnc af den italienska musiken ha hundrade gånger sagt att
del vore illa alt ej låta cn god sångare lå briljera. »Yri vilja all mati sjunger i operan»
— säga de — »tragedier utan musik kunna vi se på en annan teater.» — Om
musiken kunde berga sig för sig sjclf, utan del dramatiska intresset, skulle äfven jag vilja
vara af denna mening; men den Italienska operan, edert ideal, tröttar er, ulan att J
vågen tillstå del. Huru många gånger har jag icke hört er utropa: »Ack, så skÖutf»
under del ni likväl dragit munnen till en enorm gäspning? Månne jag har orätt?*)
Jag skulle icke vilja att ltalienarnc adopterade Glucks tragedi i hela dess
stränghet, dels emedan deras sångare dcrlill äro alltför flinka, dels emedan man, som mig
synes, onekligen kan vara både mindre sammanträngd, mindre deklamerad, till och
med mindre dramatisk än han, utan alt dock skada intresset**).
Melodien, återgifven konstnärligt och med känsla, skulle icke allenast tillåta ett
kortare uppehåll i handlingen, men hon blcfve till och med i stånd att skänka den ett
nytt behag i så måtto som hon i någon män mildrade de tragiska grymheterna, öfver
hvilka hon skulle breda en helande balsam.
Hvarför iakttog då Gluck icke delta när han kom till Paris? — Derfor att han
skref lör Frankrike och icke for Italien. Om ödet ej alltför tidigt beröfval oss denne
store man, månne han väl kunnat bemärka våra sångares sig for hvarje dag
fullkomnande talanger, ulan att vilja begagna dem? — När jag första gången hörde ett af
Glucks arbeten, trodde jag mig endast vara intresserad af styckets handling och sade
som många audra: »der tittns ej sång!» men huru lyckligt biet’ jag icke lagen ur min
villfarelse då jag märkte att det var musiken, musiken sjelf, som, vorden till handling,
så hade fängslat mig.
Hvad betyder det om det är harmonien eller melodien, som är del förherrskande
elementet, eudasl musiken i sin helhet åstadkommer på oss den åsyftade verkan? »Ni
har haft mod att glömma det ni är musiker för att vara poet», sade mig prins Henrik
*) Visst icke; saken qvarstår oförryckt nnnu i denna dag.
**) Sanningen al detta påslående bevisade Mozart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
