Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 14.
1856.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
4:e Årgången.
Stockholm.
29 Mars.
Folkmusiken i Italien.
Af Goethe.
* i
. i ir. il ’u \ ti;
*
é
. • IS.IO
Venedig.
t •
u Det är bekant, alt gondoliererna i Venedig kunna otanlill långa partier ur Ariosto
och Tasso, samt pläga sjunga dem på deras egna melodier. Men denna talent synes
numera hafva blifvil teinligen sällsynt; åtminstone kunde jag forsi cfler något
bemödande finna två gondolieper, som på detta sätt sjöngo för mig ett ställe ur Tasso.
\ . Det bör alltid vara två personer, som omvexlande sjunga stroferna. Vi känna
melodien- ungefärligen- genom Rousseau, till hvars poesier den finnes bifogad; den bar
egentligen ingen melodisk rörelse, ocb är ett slags medelting mellan canto fermo och
canto figurato; till den förra närmar den sig genom sin recitalivartnde deklamation,
till den sednare genom passager och löpningar, som förlänga och pryda en stafvelse.
I dét" klara månskenet besteg jag en gondol, lät den ene sångaren begifva sig åt
fören, den andre åt aktern, och for åt San Giorgio till. Den ene började sången;
efter fulländad strof begynte den andre, och sålunda omvexlade de. I det hela tycktes
melodiens’-noter vara desamma, men sångarne gåfvo, efter strofens innehåll, än den
ena, än den andra>; noten längre valör, ocb förändrade stundom hela strofens föredrag,
då ämnet’iförändrades. 11 11 •’ •
’ Emellertid <var deras föredrag i allmänhet hårdt och skärande. De tycktes, lika-
som alla obildade menniskor, sätta sångens förnämsta värde i styrkan; den ene tycktes
genom sin lungas kraft vilja öfvertriiffa den andre, och jag, i min gondolkisla, befann
mig i en rätt besvärlig situation, i stället för att hafva någon njnlning af denna scen.
Min följeslagare, för hvilken jag yttrade detta, och som gerna ville upprätthålla
sina landsmäns kredit, försäkrade mig, att denna sång vore högst angenäm på afslånd; vi
landstego derföre på Giudeccan, den ene sångaren stannade i gondolen och den andre
af-lägsnade sig några hundrade steg. Vända mot bvarandra började de åter sin vexelsång,
och jag gick af och an emellan dem så alt jag alltid lemnade den som skulle börja
sången. Ofta stod jag slilla och lyssnade till den ene eller den andre,
i Här var scenen på sin plats; ‘ De starkt deklamerade och nästan skrikande ljuden
träffade • ärat ’ från ett längre afslånd och väckte uppmärksamheten, de derpå följande
passagerna, bvilkas natur fordrade ett mildare föredrag, lörekommo såsom cflerklin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1856/0109.html
