Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Sällan” , svarade han, "vanligtvis måste jag först revidera arbetet, och det är för
mig ett mödosamt, ofta plågsamt arbete. När jag väl har filat bort ett misslyckadt
ställe, så har icke sällan ett lyckadt i närheten äfven blifvil skadadt, och nu måste
åter detta lagas. Då är jag ofta frestad att bortkasta alllsammaus, och vanligtvis gör
jag del ock. — Har ni någonsin komponerat sånger?"
”Aja, olyckliga försök", svarade jag, "hvarat icke något kunnat tillfredsställa mig.
Och likväl uppfinner jag eljest lätt nog; större saker flyta fermt ur pennan. Icke är
jag heller rätt helålen med dessa, men hemtar ändå deraf bätLre förhoppningar för
framliden. Antingen har jag alls ingen åder lör sången, eller är den på något sätt
sperrnd och jag ej kan bringa den till att flyla. Tror ni all man kan ha talent för
något och likväl, till följd af något doldt hinder, finna omöjligt alL deri frambringa
något förnuftigt?"
"Ltan tvifvel”, svarade Zelter, "men orsaken är ingen gåta. Ni har sällan skrifvit
sånger, men ofta stora saker. Ilvad man sällan Öfvar, kan ej utbilda sig hos oss,
der har ni orsaken. Dessutom är fantasien, vid komponerandet af symfonier och
ouvertyrer, endast bunden vid formen ; men att omsätta dc få orden i en kuplett, uti en
sann och behaglig melodi, är ett rasande enkelt ting; materialen i tonomfång och
rytmer är ytterst ringa, och alt deraf frambringa nytt och egendomligt, är ojemförligt
svårare. Hvilken massa af figurer har ni icke anbragt i er konsert och i edra
variationer 1 Till en sång bchöfde ni ej en hundradedel deraf. Och derförc borde ni någon
lid Lvinga er till sångkomposiliouer och söka att åstadkomma något godt med så litet
som möjligt.” (Slutet följer.)
Atlolplic Adam.
Denne talentfulle och fruktbare tonsättare fanns tidigt på morgonen d. 3 Maj död
i sin säng. Han hade dött af ett slaganfall. Full af lif och helsa såg man honom
aftonen förut på operan, hvilken han ej lemnade förrän kl. 10. Samma dag, d. 2
Maj, hade han ännu skrifvit flitigt på en ny komposition. Hans sista verk var "Le#
Paiitms de / /o/et/e", gifven d. 28 April, på n/es BouJJes parisiens”.
Del allmänna intresse som var läsladt vid honom och vid hans talent, hans
ovau-liga popularitet, allt förenade sig till att gifva en serskild högtidlighet åt hans
jordfästning, som inträffade måndagen d. 5 Maj. Man såg institutets uniformer bredvid
arbetarncs bluser; representanter af litteraturen och konsterna, af alla samhällsklasser
uppfyllde icke allenast kyikan Nolrc Dame de Lorctlo, ulan äfven torgel och de
kringliggande gatorne. ; .
Efter uppförandet utaf eu messa af den hädangångnes komposition, fördes liket till
kyrkogården Montmarlre. Bårtäckets snören buros af presideuten i de sköna
konsternas akademi, af frili. Taylor, Ambr. Thomas och hr Carystie.
\id grafven log llalévy ordet och tecknade i ett vackert tal den bortgångnes
lefnadsöden s;.ml tolkade hans förljenslcr. Vid slutet yttrade han:
”Här är icke stället all tala om Adams talrika verk, dessa intagande skapelser,
populära på alla språk, naluraliserade på alla teatrar. Den bildade, den länkande vet
huru konstnären producerar. Han vet all del ansträngda arbetet stundom döljer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
