Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* Man finner iätt, hvad det utom lättfaltlighelen är som gifver de Aobcrska
formerna så stort behag, nemligen den angenäma känsla som alltid framkallas då vi uti
konslförcteclser se ett fritt spel inom vissa gifna lagar.
Deu tonsättare som af det alltför strängt upplattade begreppet om det naturliga
och sanna låter förleda sig till att blott „deklamatoriskt följa hvarje fras i texten, kan
icke fritt stapa i sin, konst, utan blir endast poetens slaf. En sådan komponist kan
visserligen i hög grad uppfylla det ena vilkoret, nemligen ullrvckets sanning, men
A •• J -T f ^ • *9 4 I * * • rfi
måste déremot ofta bryta emot det andra ej mindre vigtiga vilkoret af smakfull
formation.
Deu som ej anser för ett onödigt besvär att .analysera musiken till "Muraren,"
skall i hvarje nummer Gnna dessa maximer tillämpade samt på en gång mångfaldigt
och smakfullt otpreglade. Man skall genom en sådan analys kunna abslrahera en
betydlig del praktiskt riktig estetik af operakomposilionen. /
År 1826 framträdde Auber med en ny opera: tc Timide, ou le nonveau sé-
duetevr, text af Scribe. Den hade emellertid blott medelmåttig framgång och bar
troligen aldrig mera sedan blilvit uppförd.
Mycken lycka gjorde deremol en annan opera som Auber samma år lät uppföra, neml.
Fiorella, hvartill Scribe likaledes författat texten. Denna opera intresserar genom del
romantiska stoffet och spännande situationer. Musiken innehåller pikanta melodier och
många ypperliga inslrumenlaleffeklcr.
År 1828 gafs på stora operan Aubers berömdaste verk, nemligen vden Stumma
Ivan Porlivi,” texten af Scribe och G. Delavigne. Med oerhördl bifall hördes denua
opera icke allenast i Frankrike, utan ock i Nederländerna, isynnerhet i Brussel, i hela
Tyskland och till och med i Italien, der man eljest blott värderar det inhemska,
äfven-som i Norden. Förhållanden som lågo i liden, bidrogo ock visserligen ej litet härtill.
Denna musik framkallade ock isyuncrhcl i Frankrike så många efterbildare, alt Auber
måste ställas i spetsen för den nyare riktningen i detta land, Meverbeer inberuknad.
Hvilket omdöme man i vår lid, hvilket man i en framlid äu må fälla om pdcu
• • i 4 * t m ’ 1 * ® | | | •
Stumma,” så är dock så myckel visst, alt både komponisten och förfaltarne förstått an-
• •
gifva och faslhålla en ton, som på det mäktigaste anslog bos nationer af de mest olika
lynnen, och att de i hög grad förvärfval sig sin samtids bifall och tacksamhet. i
Man har ulspridt att åtskilliga dans- och sangmelodier äro lånade från Italien, hvilket
emellertid är hglt och hållet falskt. Detta synes ock ai en skrifvelse Irån Auber,
hvar-af vi meddela ett utdrag: ”Fastän tyska jurnaler hafva ulspridt den oriktiga sägnen
alt barearolerna i den Stumma från Porlici icke äro af mig, så skulle jag likväl hafva
med Ivstnad förbigått detta, oakladt jag finner mig ega alltför ringa rikedom på egna
medel lör att ulan skada låta undandraga mig något af det som förvärfval mig
allmänhetens undseende; men jag bör försvara den fördel som tillkommer operans förläggare,
hvars rätt härigenom augripes. Jag förklarar sålunda, all jag uti intet af mina
arbeten har inflätat nalioualmelodier, och att samtliga sång- och dansinotiverna uti den Stumma
äro af min komposition, llaf deu godheten, min herre, alt gifva denna förklaring deu
offentlighet som synes er lämplig, o. s. v.”
Vid en öfvcrsigl af verket måste man erkänna att förfaltarne gifvil komponisten
ett ypperligt stoff, som i hög grad är tacksamt för scenen och som lör tonernas rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
