Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den utvisar för öfrigt en konstöfvad mastar-
• • • t * . • • , * , • » i
öppnar ett rikt Tålt. Handlingru spänner uppmärksamheten från början till slufel. Flera
karakterer äro väl tecknade. I bredd med den vilda lidelsen står det det blida: det
. • * * • # • 9
förskräckande mildras af det rörande. Dertill kommer framställningen al det mest
rörliga foiklif, och äfven Vesuvens rasande bidrager ej litet till det helas effekt.
Musiken är liflig, energisk och alltigenom originell, ehuru den åsyftade stora
patetiska stilens värdighet sällan träffas,
hand, som mera genom mellanharmonier än genom harmoniföljder förstår all lyfta dc
rytmiskt pikanta melodierna. Oakladt all yttre spänning lages den djupare känslan
aldrig mera i anspråk än del sinnliga behagets supremati tillåter. Detta motiverar
tillräckligt den oerhörda popularitet som denna opera öfverallt vunnit. ’ .
Knappt ett år efter »den Stummas» första uppförande i Paris, framträdde Aubcr
med en ny opera »La F/öacée», på Théålre Feydeau. Denna komiska treaktsopera
gjorde öfverallt mycken lycka. Musiken utmärker sig genom originell liflighet, genom
1 • # . # •
siu lätta, intagande karakter samt sin rika och smakfulla instrumentation. Med rätta
bar man framlyftal den briljanta ouverlyren, kupletterna och patrullens kör,
tyroler-arian, en qvick och originell tcrzett, hela balscenen, m. in. För Öfrigt gör den
endast anspråk på att vara en lätt och spirituell undcrhålitiingsmusik, och har såsom
sådan öfverallt funnit vänner. j
Etter uppförandet af La Fiancee år 1829 utnämdes Aubcr till Gossecs
efterträdare i institutet. ■
• •
Hans nästa verk var Fra Dfarolo) en opera, hållen i den lifligasle nyfranska stil.
Den uppfördes första gången år 1830 på Fevdeau-tealern i Paris, och har sedan
öfverallt der den gifvils, vunnit och bibehållit det mest odelade bifall utaf alla vänner af
• t
denna operagenre. ’
. Den Fra Diurnio, som utgör hjelten i den bekanta sägnen, får man icke söka i
Scribes libretto. Men ehuru poeten har tagit saken lätt, kan man hvarkeu frånkanna
honom skicklighet eller uppfinning. Pjescn har behagat öfverallt och måste alltid
behaga, nemligen då den spelas rätt raskt och lifligt. Den är onekligen cn af de bästa
komiska speloperor som iinnas och skall säkert ännu länge qvarhålla sig på repertoi-
rcu. För Öfrigt är Fra Diuvolo ett lysande bevis på Aubers utmärkta talent, utmärkta
savoir faire och berömvärda reflexion. Att han i detta verk företrädesvis anlagt på
den stora allmänheten, skulle man snarare kunna beklaga än klandra. Det blef ej allas
lott att, obekymrad om mängdens bifall, endast skapa efter rena konslprinciper.
Ar 1831 gafs ett nytt verk af vår mästare, den läcka, qvicka operan »Le Philtre.»
Tonsättaren har med vanlig finess och tealerkännedom alldeles i sin nations anda au-
slutat sig till Scribes intagande dikt. Humor och elegans saknas ingenstädes.
Eu hvar med någon flersidigarc litteratur-kännedom, är bekant mrd de fornindiska
sägnerna om guden VViscbnus förvandlingar och vandring på jorden; dcriblund ock den
fantastiska royth, som Goethe bearbetat i sin ballad: »Der Goti und die Bayadere.»
Denna fornindiska mytli begagnade Scribe såsom operastoff, hvilken med Aubers musik
gafs under titeln: »La Bayadere amoureuse, ou le dicu el la Bayadere, opera en
deux acles.» Det nya verket gjorde både i Paris och i Tyskland stor lycka, oak.
ladt det ej kan nekas att denna musik är mera roande an originell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
