Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
/ ■ ■ - ■—
fabriker och underfrågor. Skrif t. ex. under rubriken "teater" såsom speciella Ickgor:
pjesen? författaren? skådespelarne? publiken? verkan på mig? och då ni ämnar resa
i sällskap med ett par kamrater, såsom ni skrifvit mig, så tillägg äfven verkan på
dessa”, m. m. Ni kan då vara säker all icke förbise något, edra iakttagelser vinna
fullständighet, o. s. v. Dessutom bör ni der på stället, äfvensom under resan, föra en
noggrann dagbok, hvari ni upptecknar allt, äfven det skenbart obetydliga. Ingenting
ges, hvaröfver man icke skulle kunna anställa några intressanta betraktelser. Ni bör
sålunda vänja er alt öfver hvarje företeelse göra en eller flera betraktelser, och
om sådane ej genast vilja inflnua sig, så skrif åtminstone i jurnalen: "här återstå
betraktelser att göra”. Hvad anden icke ger i dag, det ger han i morgon eller
séduare". .;
Goethe måste läst i mina allt sällare ögon, alt han hade ett för hans läror
mottagligt menniskobarn framför sig, och del är kändt, alt han i sådane fall och vid
eljest god stämning gerna meddelade af sin andes skatter. Han hyste alltid elt lifligt
intresse för vetlgirig ungdom och isynnerhet för unga konstnärer. Hans böjelse
alt upplysa, egga, fästa uppmärksamhet vid de rätta medlen, varna för afvägar, hade
alltid varit stor och tilltog med åren. Ett bevis härpå finner man i del samtal
med Eckermann, hvari han berättar denne de antydningar han gifvit målaren Preller,
då denne för sin vidare utbildning reste till Italien.
Hans sätt alt mottaga mig, jemte hans följande yttranden, iågo sålunda ej utom
hans vanliga väsende, ehuru delta samtal var milt första med honom och han förut
väl icke visste något vidare om mig än alt jag var virtuos. Men just derföre hade
jag förut skrifvit till honom, såsom ell slags sjelfrekommcndalion. (Ports.)
« I
11
En italiensk opera på IGOO-talet,
Som man vet har operan uppkommit af medeltidens mysterier, af dessa nndeliga
dramer, inom hvilka sedan fjortonde seklets början deklamation^ mimik, säng och dans
verkade i nära förbund. Omkring år 1400 uppbyggdes i Frankrike den första
teater för detta ändamål; men först år 1480 var del som musikeu i dessa dramer
. ♦ ’ Ä • •
vann en afgjord öfvervigt: uti "S:t Pauli omvändelse” af Franccsco Beverini fortgår
musiken oalbrutet från början till slut, då den förut endast innehaft cn underordnad
rol. Emellertid var äfven detta verk ännu blott ett mysterium och ingen opera, som
egentligen först uppkom i sextonde seklet, då andlig och verldslig musik formligen
åtskiljdes. Likasom anledningen till dessa verkliga operadramerna återfinnes uti de
italienska lurstarues praktfulla hof-fesler, så förblefvo de ock dylika tillfällighelsslycken
intill år 1037, då i Venedig den första offentliga stående teater inrättades. Här,
likasom vid hofven, herrskade sinnet lör prakt och ståt till en otrolig grad; och man kan
ej mera påslå alt Sponlini och Meyerbecr bafva gått längst i detta alseende, då man
betraktar uppsättningen af operan "Berenice" af Freschi år 1680. Den hade nemligen
körer af 100 flickor, 100 soldater i jernruslning, 40 hornister till häst, 6 trompetare
till hast, 6 trumslagare till häst, 6 fanjunkare, 6 basunister, 6 mäslersångare som
spelade turkiska ipslrumeuter, 12 flöjtister, 6 pager, 3 sergeanter, 6 cymbalister, 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
