Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande dagen uppvaktade Lablachc sin elev, drottningen. Hon öfverlcmnadc åt
honom som ett minne och som en lacksamhetsgärd en dyrbar, med rubiner infattad
dosa, under yttrande, att han väl någon dag i året kunde begagna sig af densamma.
"Jag ber Ers majestät nådigst förlåta mig”, svarade Lablache”, men denna ers
Majestäts önskan kan jag icke uppfylla. Jag har alla dagarna i året bortlofvade, ty jag
eger redan trehundra sextiofem dosor."
"I sådant fall”, iuvände Victoria leende, ”får väl min dosa göra tjensl något
skottår.”
Notiser öfver Beethoven* .
i é • # • 1 i*l
(Forts. fr. N:o 40.)
Körande Beelhovens kompositioner jemle åtskilliga öfriga artistiska förhållanden
förekommer följande. /- ■ ’
I ett bref af d. 2 Nov. 1793 skrifver fieelhoven till m:Il Eleonora Breuning
angående hans variationer för piano och violin öfver Mozarts tema Se vuol ballare
(om ni vill dansa), dem han tillegnat henne: »variationerna lör ni väl iinna något svåra,
isynnerhet drillarue i codan, men delta bör ej afskräcka er. Det är så tillslälldt, att
ni endast behöfver spela drillen, de ölriga noterna kau ni bortlemna, emedan de äfveu
förekomma i violinstämman. Jag skulle aldrig ha skrifvit något sådant; men jag bar
redan ofta märkt, alt en och annau finns här i Wien, som, när jag eu afton hade
fautaseral, andra dagen plägade uppskrifva flera ai mina egenheter och bröstade sig
dermed. Då jag lörutsåg att något sådaut snart skulle bli synligt, så beslöt jag förekomma
det. Dessutom hade jag för afsigt att sätta härvarande klavermäslare i förlägenhet,
nemligen: många bland dem äro mina dödsfiender, och på dem ville jag på detta sätt
hämnas, emedan jag visste alt man har och der skulle förelägga dera variationerna
till att spela från bladet, då herrarne skulle stå sig temligen slätt.”
Beethoven tänkte vid sina kompositioner ofta på ett beslämdt föremål, ehuru hau
eljest ständigt skrattade åt eller barmades öfver musikaliskt måleri, helst af mera
småaktig art. Härvid undgingo isynnerhet icke Haydns "Skapelse" och "Årstider” hans
anmärkningar, ehuru högt han för öfrigt uppskattade Haydns förtjensler.
Vid eroican, komponerad 1802, hade han tänkt sig Bonaparte såsom konsul, och
på titelbladet skrifvit hans namn högst uppe samt sill eget längst nere. Då Bonaparte
blef kejsare, sönderref B. denna lilel och kallade symfonien eroica. i >,!
Vanligtvis uppsköt B. till sista ögonblicket sådane kompositioner som han till
någon viss lid skulle hafva färdiga. Sålunda började lian först dagen före konserten
den bekanta sonaten för piano ocb valdthorn (op. 17, F-dur), som han skulle spela
med den berömde valdlhornvirluosen Punlo. Med den stora sonaten i A-moll op. 47
(den s. k. Kreutzerska, för piano och violin), ursprungligen skrifven för Bridgelower,
gick det föga bättre. En stor del af. första ailegrosalsen var redan förut färdig. Det
sköna temat med variationer måste Bridgelower spela i Augarlen-konserlen efter
Beethovens egen oläsliga handskrift, emedan liden ej tillät dess renskrifvande. Finalct
tillhörde ^egentligen den ena Alexandersonalen (op. 30, N:o 1, A-dur). Beethoven
skref stället för detta final, som i allt fall var för briljant för sistnämnde soual, dc
variationer som man nu finner i densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
