Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mångfaldiga omtanka och sorgfällighet som etl så komplicera dl väsende, som en opera,
erfordrar, om den skall lyckas. Till Lullys operor föreslog poeten (vanligtvis
Qui-nault) flera sujetter, och konungen valde. Så mycket måste Lully medgifva Ludvig
XIV; men derefter rådde han sjelf. Poeten uppsatte planen, Lullv pröfvade,
diskuterade, ändrade den, bestämde dekorationer och danser, och nu var hufvudsakeu
fastställd. Nu företog poeten utförandet, som först underkastades franska akademiens och
derefter Lullys ändå strängare pröfning, och efter denna gällde ingen appell, emedan
man ansåg all komponisten, om han är sitt kall vuxen, bäst måste känna livad som
lämpar sig för kompositionen. I detta niseende skall Lullv varit obevekligt sträng. Det
berättas att Pierre Lorneille måst till Bellerophon, som ej innehåller mera än 5—600
verser, lillsammanlagdl skrifva mera än 2000, och all Quinaull 20 gånger återfått
hela scener ur Phaelon. Dock log Lullv sin egen sak ej lättare. Han läste och läste
åter sina texter, till dess han kunde dem utantill, deklamerade dem till dess de
musikaliska accenterna framträdde ur orden, och nu bar del af till klavecinen. Här
arbetade fingrarne på tangenterna och i snusdosan, till dess klaviaturen bar ett tjockt
lager af snus och tankarna började klarna. Vägrade sångmön och snusdosan sitt
bilrade, så afstod han, sökte förströelser, ulan att dock alldeles lemna sin uppgift ur
sigte, och steg ofta upp midt i natten, om han då fick ett lyckligt infall. Nu börjades
åter spelandet och sjungandet, till dess han lått satsen färdig. Då tillkallades en af
hans elever — La Louetle eller Colasse — för hvilken del nya stycket dikterades
medelst spelande och sjungande. En sådan opera erlordrade vanligen en lid af 9
månader, derefter h\ilade han ut, till dess han började sina rustningar till nästa verk.
Så länge Lully förde operatealerns ledning (1672—1687) lät han endast uppföra
operor af sin egen komposition, och tonkonsten gjorde under denna tid blott ringa framsteg»
Boileau sade en gäng till Lully: ”ni är ej blott århundradets förste, men ock dess
ende tonkonstnär.”
På enskilda teatrar försökte sig icke dessmindre några andra komponister.
La-landc och Marais hade • hvardera lyckats få en opera uppförd för liofvel i Versailles,
till stor harm för Lully, som länge gjorde motstånd. Marseille egde en operatealer,
älven så Bouen, på Ii vil ka operor af musici i dessa städer koninio till uppförande.
Efter Lullvs död var teatern under någon tid ölverlcmnad åt medelmåttiga komponister,
mestadels elever af Lully: Colasse, L. och ./. L. Lully, Murais, Desmaret, Gervais
m. fl. En enda man af talent framträdde, och det var Churpenlier, som redan 11 år
förut utmärkt sig genom sin musik till le Matade imnyinaire. Denne komponist var
en ganska skicklig man, som i sin ungdom varit i Italien och under Carissimi
studerat kompositionen. Sedan han återkommit till Frankrike var det honom länge
omöjligt all fa visa sin talent och han var redan 59 år, då hans första opera, ”Medea”,
kom till uppförande. Denna fann ej genast framgång, emedan musiken i början
förekom publiken alltför komplicerad.
Operan visade sedan föga tecken till Iif, ända till dess Camjwa uppträdde, en af
Frankrikes mesi berömda och fruktbara komponister. Hans första verk: ”LEuropa
(ja/ante” var ett. mästerverk. Han utbytte den Lully ska skolans enformiga melodi mot
en Ijfligare rytm och en gladare färg. De llesla arierna ur Europé yalanle hafva
blifvit folkmelodier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
