Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af de dansmelodier som hade mesta framgången, har fortlefvat anda inpå vår
lid och är känd under den besynnerliga benämningen ”Mndelon Fr ig ur t..’*- Carnpra
lät i kungliga akademien uppföra 18 operor af siu komposition och alla hade stor
framgång.
£
År 1700 upplefde lealermusiken genom införandet af ett instrument, ulan hvilket
i vår lid en orkester ej är länkbar, en betydande revolution. Montre la ir är den
förste komponist som införde kontrabasen i operans orkester. Förut utfördes bas-partierna
al djupa allvinler, instrumenter utan styrka och ton och som på långt när icke
förmådde gifva harmonien del behöfliga stödet.
Dland deu tidens tonsättare förekommer ock ett fruntimmer, Mad. Laguerre, hvars
man var organist i S:t Severin och S:l Gervais. En samtida vttrar om henne: ”mad
. •
Laguerre har komponerat åtskilliga verk, och man kan säga, att ingen af hennes kön
någonsin ådagalagt rikare gafvor för kompositionen eller föredraget pä orgel eller
klaver. Hon skref operorna Céphale el Procris, tre böcker kantater, en samling
sonater, ett Tedeum, som uppfördes i Louvrens kapell vid konungens rekonvalescens,
0. s. v.”
Destouches, som blomstade vid samma tid, rönte äfven stor framgång. Men den
af sin samtid mest värderade komponist i den period, som infaller mellan Lully och
Raineau, var obestridligen Mouret, som erhöll tillnamnet gracernas tonkonstnär. Alla
hans verk ega en karakter af lätthet och godlynthel, son« hogligen behagade den
tidens dilettanter. Han komponerade med stor lätthet, och fastän han dog temligen
ung, har del dock lyckats fä musici alt bringa så mänga olikartade verk till
uppförande. Han skref sex operor, flera samlingar instrumentalmusik, ett stort antal
divertissementer för både franska och italienska komedierna samt åtskillig religiös musik.
1 December 1715 erhöll stora operan privilegium all gifva offentliga
maskeradbaler. Delta nöje har bibehållit sig intill våra dagar, lnlrädesafgiften var
ursprungligen (3 francs pr person.
Vi måste ock med några ord omnämna de conccrls spirituels, hvilka äfven
tillhörde operan. Deu andliga konserten grundades i Mars är 1725 i Tuileriernas palats,
och öfverläts medelst privilegium ät hr P/u/idort chef lör det kungliga kapellet,
under vilkor all denna anstalt alltid skulle vara beroende af operan, och alt Philidor åt
densamma årligen borde erlägga 6,000 francs.
Den första konserten egde rum långfredagen d. IS Mars 1725. Den börjades med
en följd violin-arier af Lalande, hvarpå löljde en Caprice af samme författare samt hans
Confiicor. Härefter gals en konsert af Corc/li, som kallades le Noel, och slutet
utgjordes af Caiilate Domme, motell af Lalaude. Konserten räckte från kl. 6 till 8 på
aftonen och vann den talrika lörsamliugens bifall. Dessa konserter egde ärligen rum
__ o •
uli Tuilerierna, i den s. k. Sulle des Suisscs. Ar 1744 kom konungen till Paris, och
då måste alla konsertsalens loger och dekorationer borttagas. Pä Allhelgonadagen d.
1. November skulle konserten i stället uppföras uti operahuset, men erkebiskopen
förbjöd det. Konserten gafs dä, liksom de föregående, i Tuileriesalen, ehuru logerna voro
försvunna och åhötarne måste taga plats pä stolar och bänkar. Konserterna for t foro
nu ända till revolutionen. Under kejsardömet återställdes de, men i operahuset, der
t
de stannade till Julirevolutionen, då de helt och hållet afskaflades, man vet ej hvarför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
