Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
#
forst småuingom bära frugt, sedan orgverk, till ledning för sängen, blifvit mera
allmänt införde*).
• • t <
Men vi återgä lill Gustaf I:s lid och anmärka att icke blott den andliga musiken
genom honom fick en högre betydelse, utan alt den slore konungen älven sörjde för
älergifvandet Al den vcrdsliga af dess fordna anseende. Den grvmma lagen mot lekare
-och spelmän uppbäfdes 1523 och konungen inkallade sjelf lill hofvet utländske
tonkonstnärer, Ii vilka bildade en orkester, säkert den första som runnits i Sverige. ”Hvar
dag’’ — säger Peder Brahe i sin krönika — ”var efter middagen cu timme förordnad,
när alle herremän mätte komma pä dans-salen. Der kom dä hofinäslariunan med
fruntimret, och konungens speleman lekte dansen för dem”; samt vidare: ’musik hade
konungen stor lust alt höra, säväl med menskliga stämmor, som goda och lustiga
instrumenter; hade ock icke allenast godt judicium derom alt dömina, utan var ock sjelf en
artisL både till alt sjunga och spela. Ibland alla instrumenter höll han lutan för den
Ijufligastc och var ingen den afton, när han var ensam, ulan alt han öfvade sig derpå."
— Med sådan karlek for konsten, var del ock naturligt alt han synnerligen skulle
vinnlägga sig om att i främsta rummet lians egna barn deruli fmgo undervisning. Också
berättas konung Erik ha röjt mycken insigl i konsten och upplrädt lill och med såsom
komponist**) Vid lians kröning dansades lackcldansen för första gängen på hofvet.
Han hade också bland sitt hoflolk tvenne utländska "cautores”, Johan Bapton och Gerdl
v. IVorm samt tvenne ”öfverslc , för spelmännen”, Blasius Fiseher och Jörgen lie g de.
Troligen var det genom desse som fältmusiken här i landet vid denna lid myckel
förbättrades***).
Konung Johan III hade vid sin taffelmusik italienska sångare, sannolikt de första
som r Sverige förekommitf). Afvenjjandra utländska musici inkommo i landet lill
förökande af hans hofkapell, och är del troligt att genom dem musiken spridde sig . fven
lill orterna. När konung Sigismund anlände till Sverige, medförde äfven han
främmande tonkonstnärer, hvaribland sarskildt omtalas en vid namn Suca, som tillika skall
varit prest-ff) — Det må i sammanhang härmed nämnas alt vid bemälde konungs
kröning och del besök hertig Carl samt hertig Gustaf af Sachsen jemte hertiginnorna, hos
honom allade, blef lör första gängen i Sverige, ä IJpsala slott, uppfördi ett skådespel
Detta skedde den tl Februari 1594 fff)*
*) Hiilpbers: l. c.
’*) Sa uppgifyes alt han komponerat tvenne «riiskantst}eken i fyra stammor» ine«l latinsk text, det
ena: »In tet Domint, tpera»i»; det andra: Cor mundum erea in ma». Hcepiur, i företa let til*
sin 1808 utgifua cboralbnk antager bonnm derjeinte såsom sannolikt komponist uf melodierna till
psalmerna i\:is 2»8 och 249, (motsvarande Nös 180 och 373 i 1819 års psalmbok.
***) I kon. Gustafs tid blåstes for hären med »horn och ludrat». K. Erik införde vid rytteriet både
pukor och trumpeter (flu/phers cfler «?. Dalin).
+) Schröderhoim: Tal i YVitlerhcla-Akad.
-)-{■) Hiilpbers: l. c. Bemälde Sucas namn har fått en slags historisk märkvärdighet för de
orolig-heter som föreföllo vid hans begrafning i Gråmunkekyrkan den 20 November 1593.
iti) Tryckta skådespel famios i Sverige redan inot slutet af kon. Gustaf? tid, dock ha de sannolikt icke
bilfrit någonstades uppförde. Man har antagit att det stycke som vid Sigismunds kröning
uppfördes varit ett litet bibeldrama, benämdt: »Om menuiskjones skapelse och hennes fall», emedan
å dess titelblad säges att det blifvit »ageret».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
