- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
325

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• • #

Afvcn Carl IX var, likasom hans far och bröder, slor vän af musik. Dagligen
vid måltidstimmarna skulle det blåsas för honom i trumpeter och vid sin kröuingsresa
till Upsa la lät han vid Storkyrkan och Norrmalms torg bygga läktare för musikanter.
Han hade sitt eget hofkapell, som vid vissa tillfallen uppförde musik, "hvaraf" — säger
Hiilphers — ”kan slutas att den musikaliska vetenskapen dä ansägs både oumbärlig och
förnöjande”. Bland hans kapellmästare nämnes en Tor&tenius, som på svenska lärer
öfvcrsalt Lobwasscrs andliga sånger, ämnade alt begagnas i lörsamlingarne. Framfor
alll älskade dock denne konung dramatiska föreställningar och finnes antecknadt att
flera skådespel blifvil inför honom uppförde i den s. k. Ryss-salen å slottet*). Dessa
skådespel beslodo väl hnfvudsakiigen af Messeniioch Konsorters ”sannfärdiga comoedicr”
och "lustiga Iragoedier”, i hvilka musiken icke spelade någon hufvitdrol. dock bör oj
lemnas obemärkt att Messenius — alvikande från sin förebild, Hans Sachs — älskade
att i sina dramatiska verk infläta sångstycken, stundom bestående af äldre folkvisor,
stundom af imitationer deral, dem han sjelf diktat**).

Dessa slags skådespel tyckas också under de följande tiderna ha utgjort hofvels
förnämsta nöje. Utan tvifvel bidrogo de älven i sin mån alt underhålla och möjligen
i visst afseende höja den redan väckta kärleken till tonkonsten, men såsom egentliga
kraftmedel till densammas vidare utveckling kunde de visserligen icke gagoa. Att
imcllertid konung Gustaf Adolf, lik sine företrädare, varit en varm vän och
beskyddare af denna ädla konst kan af mycket slutas. . Linder hans tid började
åtskilliga lärde, kanhända till en del på hans bekostnad, alt göra utrikes resor i
vetenskaplige och konstnärliga ändamål; och, hemkomne, verkade desse män betydligt till
musikens uppöfvande***). Sjelf var konungen lycklig författare både pä vers och prosa
och om hans bemödanden att sk.ifla Sverige en inhemsk litteratur vittnar, bland annat,
hans uppmaning till professorerne i Upsala (l(J2(i) all söka framkalla en sådan, "emedan
del vore cu påfvisk sed all låta all högre vishet betjen« sig af främmande mål"; men
märkligast är dock hans (1029) utfärdade ”memorial för dem som antagne äro att
vara rikseus anliquarii och häTdesökare”, hvilka ålades att samla alla runeskrillcr, så i
böcker som i stenar, alla krönikor, historier, unninnessagor och dikter om drakar,
lindormar, dvärgar, resar, sägner, kämpe- och rimvisor, ”deras toner icke förgätande

*) Teuter-almanarh 1821.

**) Atter bom : »Siare octi Skalder» I! del. pag. 52—53.

**•) Så nämnes, bland andra, Jonas Cntumbux, hvilken efter hemkomsten frän en utrikes resa 1613,
antogs att undervisa i musik och poesi vid Upsala akademi. Vorden lektor i grekiskan och tillika
musikdirektör vid gymnasiet i NVesterås (1018) gjorde han på konsist’» ri i och enkannerligen
biskop Juhnn Hudbiirks uppmaning, ytterligare eu resa till Tyskland frir alt derifrån hemta
både iustrumenter oéb musikalier. Ar 1625 utnäindcs han till poeseos-professor i Upsala och
höll som sådan föreläsningar Öfver musik, hvilket htifvtidsnkligeo torde Itnfva fiiranledt dcitill
att några tf konungens kapellister sedermera derslädes antogos tor att praktiskt undervisa i
denna konst, samma år (1030) som Columbus flyttade till (lusby, I hvars kyrka han, såsom prost
lat upphitta »ett dråpltr* orgverk» med en inskrift i latinsk vers om orgverks iaförande i
kyrk-’■ asikeu genom påfvcu yitatianu» (Se vidare Uutphers älVeusom Att erboms »Siare och Skalder»

tl delen). Denne Jonas Columbus var far till professuren Johan Columbus och den bekante
poeten Samuel Columbus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free