- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1857 /
379

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu, mon amt”

fortfor han liil Friedemann

följ mig lili gubben! courage! han

vel allt."

p

nAllt/” upprepade Friedemann forlviflad och följde sin vän.

• #

Annu ljöd den fromma psalm som Sebastian spelade, då Friedemann och pagen
inträdde. Philip, som forsi blef varse dem, skyndade in i salen för all för ladreu
lillkännagifva deras ankomst.

Sebastian kom dem till mötes, hlek men lugn. Då han stod framför honom, sade
han med hjertlighet: ”du återkommer liil mig? var välkommen!”

”Kan du förlåta mig, läder?” frågade Friedemann halfluigl, med sänkt blick

”Du har felat svårt mot din förste, din iroguasle vän! men jag Iror dig, du skall
åter godtgöra det — och jag har förlåtit dig.”

— Och ingen förebråelse skall jag höra af dig?

— Du har sjelf sagl dig mera än hvad jag skulle kunna säga dig; mig ålägger

det atl trösta dig. Kom med mig till vårt gamla Leipzig, och kan jag inte etisam

trösta dig — nå, då få väl de andra hjeipa mig.

"Vid Gud, nejl" svarade Friedemann och Ivllade ögal mot höjden: ”ej förr
beträder jag din tröskel, förrän jag åler är dig värd — eller helt och haltet förlorad.”

• •

"Ar det dilt fasta beslut?" frågade Sebaslian med uppiågaude glädje.

"Milt fasta beslut, fader! från detla ögonblick vill jag vara sann mol dig, visste
jag än att dilt hjerta skulle brista dervid. Om jag uågousin kan blifva herre öfver

min smärta — jag vet det ej. Lyckas det mig, så har jag vunnit mer än jag för-

lorat; dukar jag under —

— Kom då till miti hjerta, Friedemann !

— Jag kommer.

”En man 7" frågade Sebastian och räckte handen åt sin son,

"Ett ord !” svarade Friedemann och fattade fadrens hånd.

Andra morgonen skiljdes de. Sebastian återvände till Leipzig, och Friedemann
träffade anstalter till Merscburgcr resan. (Forts).

Om Medeltidens Mysterier och Moraliteter.

Uli trettonde seklet gaf deu mängd pilgrimer, som återvände från Palestina,
anledning till utvecklandet och upplifvandet af de dramatiska föreställningar i andlig väg,
hvilka Iroligen redan förut pä större högtidsdagar föranstaltats i kloster och kyrkor.

Dessa dramer framställde religiösa tilldragelser ur gamla och nya testamentet, blandade

• •

med fromma legender från sednare lider, jemte mera dylikt. Afven ulan
klosterbrödernas biträde uppförde pilgrimerna sädane skådespel; och för alt li t va del religiösa
allvaret, lät man <let andliga stycket efterföljas af en fars, så godt den råa humorn
i hast kunde uppfinna den; eller ock inblandade man burleska scener i den andliga
kompositionen, utan att den tidens tänkesätt fann något auslölligl deri. Om nu
dv-lika skådespel först uppstodo i Frankrike, eller i Spanien, eller i någon annan del af
det kristna Europa, lönar knappt mödan alt undersöka, emedan ingenslädes eii litterärt
dokument af något värde frän denna lid bibehållit sig.

Men mot slutet af fjortonde seklet börjar med uppkomsteu af del andliga
skåde-spelarsällskap, som kallade sig passions brödraskapet, egentligen den äldre franska
teaterns märkvärdiga historia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:24:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1857/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free