Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närmasle anledningen till uppkomsten af passionsbrödraskapet (Confrairie de la
passion) gals af de berömda högtidligheter, hvilka år 1380, då konung Karl VI höll
sitt intåg i Paris, egde rum i denna stad. Vid det allmänna nitet alt öka glansen af
dessa fester, då gatorna och torgen voro betäckta af mattor, då konungen mottogs af
musik, hvarhelst han visade sig och fontänerna sköto strålar af mjölk, honung och
vällukter — då ville pilgrimerna, som redan förut roat folket med sina religiösa skådespel,
icke heller blifva efter. De uppförde för konungen ett skådespel, sådant det aldrig
förut varit skådadt. Dess innehåll finnes emellertid ej uppgifvet. Några år scduare,
då konungens förmätning med Isabella af Baiern firades på ett lika sätt, befästade sig
pilgrimerna i Paris genom sina dramatiska föreställningar ur gamla och nja
testamentet ännu mera i konungens ynnest. Nu vågade eu del af dem att formligen förena
sig till ett dramatiskt sällskap, som intog eu egen teater. Efter kyrklig plägsed
an-togo de benämningen af ett brödraskap; skådespelen som de uppförde, helte
Mysterier ; och emedan ingen-af deras pjeser hade vunnit så stor beuudrau, som
passions-mysteriet, så kallade sällskapet sig passionsbrödraskapel. Redan år 1398 fann
borgmästaren (Prevot) i Paris dessa skådespel vara anslölliga, och förbjöd dem genom en
ordonnans. Men brödaskapet vände sig till konungen, som gynuade det. Det
skyddades ock af honom samt erhöll ändlligeu år 1402 ett formligt privilegium såsom det
första offentligen autoriserade skådespclarsällskap i Frankrike och i hela det nyare
Europa.
Det berömda mysteriet om vår he/Tes och frälsares passion är en dramatisk
bearbetning af hela Christi lefuadshistoria ända från dopet, det han erhåller af Jobaoucs,
och till hans begrafning. Denna komposition har ett sådant omfång, att den icke kunde
uppföras på cn enda dag. Föreställningen fortsattes sålunda i (lera dagar, så att man
hvarje dag gaf en afdelning deraf. En sådan afdelning kallades ett dagsverk eller en
Journéc *). I Frankrike försvunno journeerna ur skådespelen med sjelfva mysterierna.
Det stora passionsmysteriet kunde endast uppföras med storartad operapomp, och
erfordrar en sådan teatralisk apparat, alt man måste förvånas öfver vågsaraheten och
företngsandan hos de första teaterföreståndarne. Ej mindre än 87 personer uppträdde
redan i den första jonrneen ; hland dem gudomens trenne personer, sex englar och
er-keenglar, alla tolf apost lame, Herodes med sin hela hofstat, en mängd diktade
personer af alla klasser, och sex djeflar. Af dramatisk inveckling och upplösning röjes ej
mera än hvad händelsernas kända gång sjelfmant medför. Meu kompositionen har,
oak-tadt all sin råhet och smaklöshet, likväl något storarladt. Prologen är visserligen blott en
predikan öfver orden: ”ordet vardt kött"; och äfven sjelfva pjesens början är ej
dramatisk, ty Johannes börjar första journeen med en predikan i öknen. Men derefter
uppträder genast det judiska sjnedrium. Chrislus samtalar derpå med sin moder och med
engeln Gabriel. Hfter Christi döpelse följer en rådsförsamling, som hålles af de onda
audarnc i helvetet. Derefter uppträda Judas och Pilatus. Sedan går dramatiseringen
tillbaka till Messiæ ungdomstid. Scenernas omvexling är iakttagen ända till den mest
brokiga öfvcrdrilt. Den första personen i treenigheten tycks alltid blott hafva talat i os>n-
■ *1 é mf
I sjelfva katastrofen af Messiæ afrältning stegras del tragiska iinua till
gräslighet genom närvaron af djeflarne, b vilka i hela pjesen innehafva hufvudroller.
I’g
r>
måtto.
*) Härnf uppkom spanjorernas benämning på akterna i deras skådespel (Jornuda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
