Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helas! pour Chonneur feminine
El pour celle qui tunt fut digne
De le porter dedans ses finns,
Tu ne deusses pur fattlce mine,
C omme Ure cesle euvre ma/iyn,
Tur courroux qui le sont en finns.
Huru skådespelerskan tilivägubragle en möjlighet atl. deklamera i denna positur,
• •
förmäler icke historien. OlVcrholVud måste den lidens lealerkoiisl väl förstatl alt reda
sig; ly i samma pjes händer det den heliga Barbara, sedan hennes förebråelser ännu
mera uppretat hennes förföljare, all hon i samma ställning som lörut, på del
gräsligaste sargas med jernkanunar och slutligen stekes vid brinnande lampor.
Öfverhufvud var dcu åskådliga framställningen af motsatsen utaf himmel och
helvete en väscndllig ingrediens uti ett mysterium. Till deu ständiga lealerapparaten hörde
ock en hög ställning, hvarpå Gud lader, insvept i en läng talar och omgifven af sina
englar, vanligen tog plats. Vid ställningens iot låg helvetet. Mellan himlen och
helvetet utvidgades ställningen «’it båda sidor, och detta mellanparti föreställde verlden, i ~
hvilken man än säg staden Jerusalem, än någon annan ort, som stod i sammanhang
med helgonets iefnadshändelser. En sådan tillställning på scenen saknade åtminstone
ej öfverensslämmelse med andan och stilen i sjelfvn skådespelen. Den råa, men i stort
arbetande fantasicu kände ej regel eller gränser.
§
En afart af mysterierna voro de s. k. Moralitetcrna (JMoralités). De uppkommo
tillfälligtvis genom passionsbrödernas konkurrens med ett äldre sällskap, som kallade
sig tes Clercs de fa Bazochc (Bazochens skrifvare). Bazochcn var en gammal
privilegierad förening af advokater, prokuratorer och andra rällsotficianter i Paris. Redan
innan passionsbrödi askapet erhöll sitt privilegium, egde Bazochcn företrädesrättighet alt
regulera offentliga ceremonier och festligheter. Nu ville de ock i likhet med
passions-brödraskapet, genom dramatiska föreställningar vinna allmänheten. Men
passionsbrö-derna ville icke medgifva den» befogenheten att uppföra mysterier. Bazochens skrilvare
påfunno derför en annan utväg och kallade sina pjeser Moraliteter, men gåfvo detta
begrepp snart en så utvidgad betydelse, att flera af deras stycken voro nästan
likbely-dande med mysterierna, blott under en vcrldslig titel. Till ämne valde man antingen
bibliska berättelser af serskild moralisk betydelse, såsom historien om den förlorade
% 9
sonen, eller ock dramatiserade man moralen i fria dikter allegoriskt, n»en sä, atl de
kristliga mysterierna invaldes i allegorien. I dessa moraliteter tingo naturligtvis himlen
och helvetet med alla sina personer saknas lika litet som i de egentliga mysterierna.
Allegoriväsnndet erhöll härigenom ett nytt stöd, ly i så stor skala hade man förut
högst sällan allegoriseral. Eli en sådan Moralitet, benämd Le bien-advisé el le
mat-advise, figurera omkring 40 allegoriskå personer, och bland dem till och med
personifierade lörmer af elt verbum, nemligen Reg/io, Regnavi och Ilegnubo. 1 denna pjes
har afgrundsandarnes skara erhållit en förstärkning genom fyra smådjeflar (dia b lo lons),
hvilka tillhöra del onda ändamålets svit (Mule-fin). Kompositionen är lör öfrigl
sinnrik nog. och moralisk i sin tids anda kan den ock kallas. Såsom författare till
Moraliteter niimnas namn, som icke äro mera berömda än myslcriepoeleriias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
