Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påbörjad i andra århundradet samt fullbordad
i det fjerde. Olika handskrifter deraf förete
dock betydande olikheter och äro allesammans
vida yngre än codex sinaiticus och vaticanus.
Den äldsta föreskrifver sig från femte
århundradet och förvaras nu i London.
Då kommissionen för sig uppstält ofvan
sagda grundsats, från hvilken hon endast i
enstaka fall på serskilda grunder afvikit (se
Theol. Tidskr. för 1882 sid. 477), har hon trott
sig derigenom undgå tvenne ytterligheter, näml.
å ena sidan ett öfvergifvande af den hittills
gängse texten utan tillräcklig anledning, å andra
sidan ett fasthållande af läsarter, som måste
anses utdömda.
Detta tyckes nu vid första påseende vara en
god, eller åtminstone oskyldig grundsats. Men
vid närmare undersökning förändras detta sken
högst väsendtligt. Denna grundsats innebär
nämligen, att den s. k. textus receptus blifvit satt
till skiljedomare icke blott mellan de äldsta grekiska
handskrifterna inbördes utan ock mellan dessa
handskrifter å ena sidan och de gammalsyriska
öfversättningarna å den andra. Och detta är en i
grunden falsk princip, hvilken måste leda till många
uppenbara misstag.
Att textus receptus är en ganska
underhaltig textrecension, torde numera få anses
såsom satt utom alla tvifvel. Man tänke sig
då denna text upphöjd till skiljedomare i fråga
om den riktiga texten[1]! Man tänke sig t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
