AMERIKAS FÖRENTA STATER splittrade. Vid tiden för frihetskriget väckte frågan om särskild biskop för kolonierna mycken strid. Först 1784 fingo A:s anglikaner egen biskop. Kort tid därefter antogo de namnet protestant-episkopaler och fingo en egen författning med flera presbyterianska drag. — »Pilgrimerna» på Mayflower 1620 och på andra skepp kring samma tid voro protestanter, som flydde undan kyrkligt förtryck i Europa. I nordstaterna framväxte genom samverkan mellan holländska kalvinister och engelska dissenters en strängt puritansk kongregationalism. I den tongivande staten Massachusetts stodo stat och kyrka i nära förbindelse med varandra. Församlingarna ordinerade själva sina präster. Att kyrkan här från början markerade sin självständighet gentemot europeiskt kyrkoliv fick stor betydelse för de politiska frihetstankarnas uppkomst och seger. — Fördriven från Massachusetts 1636 grundade Roger Williams kolonien Rhode Island, i vilken full skilsmässa mellan kyrka och stat och full religionsfrihet skulle råda. Även i Pennsylvania, grundat avy kväkaren William Penn 1681, skulle alla kyrkor ha samma rättigheter. Till Pennsylvania kommo bl. a. de till Delawares stränder utflyttade lutheranerna från Sverige att höra. Svenskbyggda kyrkor, Gloria Dei i Philadelphia (1700) och Trinity Church i Wilmington, Delaware (1699), höra till de äldsta, fortfarande använda kyrkobyggnaderna i A. Deras församlingar övergingo omkring sekelskiftet 1800 till episkopalkyrkan. Svenskarna sökte under 1700-talet hellre samband med engelskspråkiga episkopaler än med tysktalande lutheraner. Pennsylvanias lutherdom blev under 1700-talet huvudsakligen tysk, organiserad av H. M. Mühlenberg, som kom till Philadelphia 1742. Starka i Pennsylvania blevo också reformerta från Tyskland och Holland samt baptister från England. Främst genom immigration från Skottland och Irland uppstodo i Pennsylvania, Maryland, New Jersey och andra kolonier starka presbyterianska församlingar. — Under 1730—40-talen inträffade »den stora väckelsen». Jonathan Edwards väckte i Nya England stora skaror 67 till nytt andligt liy genom sin predikan präglad av krav på medveten radikal omvändelse. Edwards blev med sin betoning av människans djupa syndafördärv och absoluta beroende av Guds nåd kongregationalismens grundläggande teolog. Med mer känslofärgad väckelseförkunnelse samlade vid samma tid metodisten George Whitefield väldiga åhörareskaror.— b) Amerikas förenta stater. Upphovsmännen till Förenta staternas konstitution voro påverkade av upplysningen. Washington var en föga aktiv anglikan, Jefferson sna- rast deist. I konstitutionen (1789) spela religiösa tankar obetydlig roll, och första lagtillägget (1791) fastslog, att statskyrka (establishment of religion) icke fick införas. — A:s kyrkohistoria fick under 1800-talet sin prägel främst av den våldsamt svällande immigrationen. Den katolska kyrkan kom att få huvudsakligen irländsk prägel, fick senare tillflöden särskilt från Italien och Östeuropa. I Massachusetts, där kongregationalistisk statskyrkoform bestod till 1833, kommo efter hand katolikerna i majoritet. Mellanvästern, särskilt staterna Illinois och Minnesota, blev huvudmâålet för skandinaviska lutheraner, som bildade nationella kyrkogrupper. Svenskar organiserade 1860 Augustanasynoden, numera kallad Augustana Evangelical Lutheran Church. Andra svenskar bildade smärre kyrkogrupper bl. a. Swedish Evangelical Mission Covenant 1885 (Svenska Missionsförbundet). Danskar, finnar och norrmän grundade var för sig ett flertal smärre lutherska kyrkosamfund, bland vilka efter hand en del sammanslagningar skett, United Danish Evangelical Lutheran Church, Suomisynoden och Evangelical Lutheran Church. Tyska lutheraner grundade 1847 den konservativt lutherska Missourisynoden. — Näst immigrationen blevo väckelserörelserna avgörande faktorer i A:s kyrkohistoria. Efter religiös avslappning kring frihetskriget följde nya väckelser omkring 1800. Metodismen, som före kriget varit obetydligt företrädd, vann stora framgångar bland nybyggare i trakter, där intet ordnat kyrkoliyv ännu kommit till stånd. 68