AMERIKAS FÖRENTA STATER historia ständigt ökats. För 1949 uppges 54 % (81,9 mill.) av A:s befolkning (150,8 mill.) vara medlemmar av någon kyrka, vari inräknas även icke-kristna religionssamfund. 1920 var siffran 40 %. A:s kyrkostatistik har den svagheten, att olika kyrkor ha olika principer vid räknandet av sina medlemmar. De flesta protestantiska samfunden räkna endast vuxna medlemmar, medan katoliker, lutheraner m. fl. i regel räkna alla döpta. Vissa samfund, såsom Christian Science, vägra över huvud uppge statistik. Antalet kyrkosamfund förändras ständigt genom nybildningar och sammanslagningar. Federal Census 1936 uppgav 256 religionssamfund. Av dessa äro omkr. 200 obetydliga smågrupper. 97 % av kyrkomedlemmarna finnas i de 50 största grupperna, av vilka flera stå varandra nära och representera samma konfession. För 1949 uppge katolikerna 27,8 mill. (3,9 % ökning från 1948), vilket betyder 33 % av alla kyrkomedlemmar. Protestanterna omfatta med 48,8 mill. 59 % och ökade från 1948 sin medlemssiffra med 2,9 %. Judarna uppskattas till omkr. 5 mill. (6 %), grekiskortodoxa till 1 mill. Ungefärliga medlemssiffror för de största protestantiska konfessionerna äro: baptister 15 mill., metodister 10 mill., lutheraner 4 mill. (döpta luth. 6 mill.), presbyterianer 3 mill., protestantepiskopaler 2 mill., Disciples 1,5 mill., kongregationalister 1 mill., mormoner (Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints) nära 1 mill. Bland lutherska samfund räknar United Lutheran Church (traditioner främst från Mühlenberg) 1,9 mill., Missourisynoden 1,6 mill., Evangelical Lutheran Church (norsk bakgrund) 0,8 mill., Augustana 0,4 mill. Det största samfundet med dansk bakgrund, United Evangelical Lutheran Church, räknar omkr. 40.000 medlemmar, det största med finsk bakgrund, Finnish Evangelical Lutheran Church (Suomi Synod) omkr. 30.000 medlemmar. — Trots att stat och kyrka såväl i A. som helhet som i delstaterna äro strängt åtskilda, betrakta de flesta amerikaner A. som ett kristet land. Härvid räknas dock även judarna till den kristna traditionen, och landets tre bekän- 71 nelser sägas vara protestantism, katolicism och judendom. Ledande politiker, inte minst presidenten, vädja ofta till landets judisktkristna tradition. Officiellt utfärdar presidenten förordningar om böndagar. Kyrkor äro fria från skatt för sin egendom. Kongressen har genom hela sin historia haft protestantiska präster anställda som kaplaner, vilka inleda varje dags förhandlingar med bön. Officiellt anställas katolska och protestantiska präster jämte judiska rabbiner som själasörjare i krigsmakten. Däremot anses separationen av kyrka och stat medföra, att ingen religionsundervisning kan förekomma i statliga skolor under collegenivå och att intet statligt stöd kan ges till kyrkliga skolor. — De lokala församlingarna äro i regel små (2—500 medlemmar), varigenom prästerna få god personlig kontakt med församlingsmedlemmarna men också lätt bli beroende av de ekonomiskt starka bland dem. Det är ofta svårt att få präster till landsförsamlingar, medan konfessionerna onödigt trängas i städerna. Prästerna ägna huvuddelen av sin tid åt hembesök. Genom kollekter vid gudstjänsterna insamlas betydande belopp till kyrkans ordinarie arbete, till omfattande verksamhet på missionsfälten (bland vilka somliga samfund, t. ex. mormonerna, även räkna Europa), till hjälparbete för flyktingar m. m. Inlemmandet i amerikanskt samhällsliv av européer efter andra världskriget har i stor utsträckning ombesörjts av kyrkosamfunden och av kyrkliga organisationer såsom Church World Service. Kyrkogången är god i jämförelse med europeisk protestantism. Kyrkorna söka tillgodose människans alla behov, även rekreation, umgängesliv etc., och i kyrkobyggnaden inrymmas lokaler härför samt inte minst för religionsundervisningen, vilken sker främst i söndagsskola. Katoliker samt en del protestanter ha helskolor, konkurrerande med de statliga. Framskjutna män i samhället tjänstgöra som söndagsskollärare, ha ledningen av kyrkans affärer etc. Rekryteringen av präster och av kyrkligt aktiva lekmän sker till stor del i kyrkliga college. Av college och jämförliga anstalter stå omkr. 72