40 % under kyrklig kontroll. Kristen lekmannaaktivitet uppbär även de starka interkonfessionella organisationerna KFUM (YMCA) och KFUK (YWCA). Aktiviteten, som bottnar i kalvinsk teologi men präglar alla konfessioner, framtvingas av samfundens självständighet. — Väckelserörelser förekomma fortfarande, ehuru nutida kyrkoliv präglas mindre än 1800-talets kyrkoliv av dem. Den mest kände predikanten under 1900-talet har varit Billy Sunday, som i våra dagar fått en efterföljare i Billy Graham. Präglad av väckelsereligiositet är också den omfattande rörelsen Youth for Christ. Liksom tidigare är väckelsefromheten teologiskt konservativ, fundamentalistisk. Negrernas kristendom är fortfarande mest av denna art. Kända uttryck för negerfromhet äro »negro spirituals», vilka dock återge en underkastelsementalitet, som våra dagars negrer motarbeta. En »neoortodox» teologi försöker med anknytning till europeiska tankar finna en väg mellan fundamentalism och liberalism. Geografiskt hittills huvudsakligen begränsad till östra A. har den sin tyngdpunkt vid de två främsta interkonfessionella prästseminarierna, Union Theological Seminary i New York (Reinhold Niebuhr, Paul Tillich, John Bennet) och Yale Divinity School, New Haven, Connecticut (Richard Niebuhr, Liston Pope). Denna teologi utmärkes av ett starkt intresse för politiska och sociala frågor, och dess representanter ha flitigt utnyttjats i världskyrkliga sammanhang. Se även Augustanakyrkan, Dansk-amerikanske kirkesamfund, Finsk-amerikanska kyrkosamfund, Norsk-amerikanske kirkesamfunn. Litt.: C. G. Woodson, History of the Negro Church (Washington 1921); G. Westin, Protestantismens historia i Amerikas Förenta Stater (1931); B. E. Mays and J. W. Nicholson, The Negro’s Church (New York 1933); W. W. Sweet, The story of religion in America (Rev. ed. New York 1939); G. Hammar, Christian realism in contemporary American theology (Uppsala 1940); A. Keller, Amerikanisches Christentumheute (Zürich 1943); W. L. Sperry, Religion in America (New York 1946); W. W. Sweet, Religion in colonial America (Repr. New York 1947); 73 AMMUNDSEN A. L. Drummond, Story of American protestantism (Edinburgh 1949); L. J. Trinterud, The forming of an American tradition, A re-examination of colonial presbyterianism (Lund 1949); Yearbook of American Churches, 1949 Edition, ed. by G. F. Ketcham under the auspices of the Federal Council of the Churches of Christ in America (Lebanon Pa. 1949); C. W. Hall, The state of the Church, Christian Herald, July 1950 (New York 1950); A. B. Benson and N. Hedin, Americans from Sweden (Philadelphia 1950); F. S. Mead, Handbook of denominations in the United States (Nashville 1951). S. R. AMMUNDSEN, Valdemar, dansk professor og biskop, f. 19/8 1875 i Nr. Felding præstegård i Jylland. Han viste tidligt national interesse, spec. for det sønderjydske spørgsmål, der siden fik afgørende betydning for hans liv. Han blev student i 1893 og vann universitetets guldmedaille for en afhandling i 1899. Med sin afhandling om Novation og Novatianismen sejrede han i en professorskonkurrence, kun 25 år gammel. Som professor beskæftigede han sig især med reformatorerne og Søren Kierkegaard. 1907 udgav han »Studier over Reformatorernes Nadverlære» og »Den unge Luther», i 1912 »Søren Kierkegaards Ungdom». Senere udkom »Lutherbogen» (1917) og »Luthers lille Katekismus» (Ungdomsforedrag, 1923). Samtidig holdt han en lang række foredrag og skrev mange artikler, af hvilke et udvalg udkom i 1912 i bøgerne »Til Opgør» og »Til Opbyggelse», to titler, der er karakteristiske for ham. Det intellektuelle arbejde med kristendommen var for A. nøje knyttet til praktisk kristenliv. Han nøjedes derfor heller ikke med at forelæse som professor men tog del i den kristelige studenterbevægelse, hvis førende skikkelse han var i flere år. A.s sans for praktisk kristenliv fik ham også til at tage del i tidens sociale rørelser 1911 udgav han »Engelske Arbejderførere og Kristendommen», og i 1914 vakte han stor opsigt ved at tage parti for nogle strejkende arbejdere. 1931 udgav han »Social Kristendom. Fremstilling af W. Rauschenbuschs kristendomssyn.» Hans store interesse for Sønderjylland førte ham i 1909 ind i en diskussion med 74