-AUSTRALIEN i nyeste tid R. Guardini, Die Bekehrung des Aurelius A. (2. ed. München 1950). Et vægtigt bidrag til forståelse af A. og hans stilling indenfor åndshistorien er givet i A. Nygren, Den kristna kärlekstanken genom tiderna, Eros och Agape, II (2 ed. Sthm 1947) samt »Simul iustus et peccator» i festskriften »Till G. Aulén» (1939). A.s forhold til mystikken har også været stærkt drøftet, se herom E. Hendrikx, A.s Verh. z. Mystik (Würzburg 1936). Erich Dinkler, Die Anthropologie A.s (Forsch. z. Kirch. u. Geistesgesch. Bd. 4, Stuttgart 1934) giver en omfattende og værdifuld behandling af et centralt emne. To sv. dissertationer har i nyere tid behandlet A.: C. Hultgren, Det evangeliska kärleksbudet hos A. (Sthm 1939) og N. E. Anrup, A.s lära om arvsynden (Lund 1943). Endvidere J. Mausbach, Die Ethik des hl. A.s, 1—2 (2 ed. Freiburg i B. 1929); E. Gilson, Introduction à l'étude de St. A. (3 ed. Paris 1949); G. Bardy, St. A., l'homme et l'œuvre (6 ed. Paris 1946); Rudolf Schneider, Welt und Kirche bei A. (München 1949). H. K—h AUSTRALIEN. A:s ursprungliga befolkning australnegrerna, redovisar inte någon enhetlig religion för de olika stammarna. Man har inom religionsforskningen tidigare t. o. m. förnekat, att de äga någon religion alls, medan magien skulle vara rikt representerad. Olika religionsteoretiker ha vidare hos australnegrerna återfunnit de speciella riter och trosföreställningar, som de ansett vara utmärkande för en ursprunglig religion (jfr Animism, Totemism).Gränsen mellan religion och magi är svår att draga, och de infödda ha en rik mytologi med högsta väsen, gudar och andar, som i god eller ond riktning påverka människornas liv. En direkt offerkult saknas, och av böneliv märkes föga. I de talrika, rituella handlingarna, t. ex. initiationsceremonierna, ingår dock en viss dyrkan, däribland av de högsta väsendena. En gudomligt sanktionerad etik, efter europeisk måttstock delvis högtstående, förekommer ävenledes. Den tidigare kannibalismen har varit av olika slag med ett hämndelement, då det gällt slagna fiender, och av uteslutande rituellt slag beträffande de egna stammedlemmarna. Det var först i slutet av 1700-talet, som A. i egentlig mening blev upptäckt och därmed fick taga emot sin första invandring. Denna utgjordes till en början endast av 243 fångtransporter. Några försök till ett organiserat kyrkligt arbete förekom inte under denna tid. Men präster medföljde de militära vaktstyrkor, som skickades ut från England som fångvårdspersonal och dessa präster sörjde då också för den andliga vården bland civilbefolkningen. En präst vid namn Richard Johnson var kaplan på den första flotta, som anlände tiil A. i början av år 1788. Först fem år senare byggdes den första kyrkan och det skedde på Johnsons egen bekostnad. 1794 kom en annan anglikansk präst, S. Marsden, ut till A., men år 1800 återvände Johnson till England och följaktligen fanns det återigen endast en protestantisk präst kvar därute under ett antal år. Dock hade under tiden en katolsk präst anlänt och erhöll, trots att han själv var fånge, rätt till viss tjänsteutövning. Âr 1836 är ett märkesår i den unga australiska kyrkans historia, ty då invigdes den förste biskopen över A. Hans namn var William Grant Broughton. Tidigare hade landet sorterat under biskopsdömet i Calcutta. Vid denna tid hade emellertid en del präster hunnit komma ut till det nya landet som emigranter och snart erhölls också finansiellt stöd från såväl Society for promoting Christian Knowledge (Sällskapet för främjande av kristen kunskap) och Society for the Propagation of the Gospel (Sällskapet för Evangelii spridning). Guldfyndigheterna i A. 1851 satte stark fart i immigrationen och därmed började också det kyrkliga arbetet växa ut och taga fastare form. Detta ledde bl. a. till upprättandet av anglikanska ärkebiskopsdömen i Sydney, Melbourne, Brisbane, Perth, Adelaide och Hobart, vilken organisation alltfort äger bestånd. Genom befolkningsökningen och som en naturlig följd av egen expansion kom kyrkan snart att taga del också i undervisningsväsendet. Skolor och högre läroanstalter grundades även på kyrkligt initiativ i alla staterna i A. Enligt författningen får dock ingen statskyrka finnas. Den lutherska kyrkans historia i A. går tillbaka till år 1838, då den första lutherska gudstjänsten hölls i Syd-Australien. Lutherdomen har sedan framför allt 244