blivit förankrad i denna del av A., vilket torde bero på att just dit gått en markerad tysk invandring. Efter många inre stridigheter och schismer mellan olika grupper — kallade synoder — kom man 1921 fram till en sammanslagning av dessa olika falanger till United Evangelical Lutheran Church in A. (U.E.L.C.A.). Dessutom finnes också i A. den s. k. Missourisynoden med dess strängt konfessionella karaktär representerad. Den går här under benämningen: Evangelical Lutheran Church in A. (E.L.C.A.). Den nordiska lutherdomen är företrädd bl. a. av Sveriges kyrka, som 1925 upptog verksamhet i Melbourne med präst utsänd av Svenska Kyrkans Sjömansvårdsstyrelse. Tidigare svarade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen för detta arbete alltsedan år 1908, då svensk kyrka byggdes. Enligt folkräkningen av den 30 juni 1947 hade A. en befolkning av 7.638.628 personer varav anglikaner: 2.956.825, rom. katoliker: 1.569.726, metodister: 871.425, presbyterianer: 743.540, baptister: 113.527, lutheraner: 66.891. Dessa siffror torde komma att ändras åtskilligt genom den nu pågånde immigrationen, vilken tagit stark fart särskilt efter år 1945. Redan vid årsskiftet 1950— 51 passerade A. 8-miljonersstrecket, men några officiella siffror föreligga inte. Befolkningspolitiken syftar fram till uppnåendet av en befolkning på 20 milj. som lämpligt avvägd för den australiska kontinenten. Redan innan ett organiserat kyrkligt arbete fanns i A., kan man tala om ett missionsarbete i mindre skala, vilket i främsta rummet avsåg urbefolkningen, australnegrerna. Det första samlade försöket till en missionsinsats gjordes år 1850, när Australian Board of Missions bildades som missionsstyrelse för Church of England. Därifrån bedrives mission bland australnegrerna, på Nya Guinea och Borneo, i Melanesien och Polynesien samt dessutom i Tanganyika, Kina, Japan, Indien och Jerusalem. Efter hand som de andra olika kyrkosamfunden hade grundats och vuxit till, trädde de aktivt in också i missionsgärningen. Så t. ex. missionerar metodistkyrkan bland australnegrerna samt på Fidji, Tonga och 245 AUTORITET Samoa. Den presbyterianska kyrkan har missionsarbete bland australnegrerna samt på Nya Hebriderna och har även startat en läkarmission i norra A., vilken går under namnet »Flying Doctor Service». Den romersk-katolska kyrkan gör även en missionsinsats, men lämnar inte någon särskild australisk redogörelse eller statistik. Litt.: D. Bates, The passing of the aborigines (London 1947, populär); E. Briem, På trons tröskel. Studier i primitiv religion (Sthm 1948); Australian statistics (Canberra 1948); Lutheran Church Directory (Adelaide). À. S. AUTORITET. Ordet a. hidrører fra latinsk auctoritas, af auctor, den, som tager initiativet i en sag, den, der som den overordnede i et forhold øver myndighed og magtfuldkommenhed. A. spiller ind i alle menneskelige forhold: i samfund og stat, i opdragelse, i forhold mellem forældre og børn såvel som på det religiøse område. Spørgsmälet om a. hører derfor til menneskelivets strukturforhold. Det principielt a.s-løse menneske har revet sig løs fra livets egen iboende lov og forfejler sin eksistens. Vigtigt er det imidlertid at bestemme a.s væsen. A. kan dels være »ydre», dels »indre». Ved »ydre» a. forstår vi den a., der eksisterer uden begrundelse, f. eks. i skikkelse af tradition, af diktatur, af patriarkalske tilstande, hvor den enkelte adlyder uden at spørge »hvorfor». A. virker i kraft af sin blotte eksistens, uden at indholdet behøver at overbevise. I modsætning hertil vil den »indre» a. søge at overbevise den adlydende ved at appellere til en fælles norm, ved indvendig fra at overbevise om sin berettigelse. Målet er, at den anden i frihed, tillid og overbevisning følger a. Af særlig interesse er a. i staten (jfr. Statsteorier), i opdragelsen (jfr. Uppfostran) og i religionen, hvilket sidste punkt her kort skal drøftes. I middelalderen debatteredes livligt forholdet mellem ratio, fornuften, og auctoritas, og det var højskolastikkens mål at skabe harmoni mellem fornuftens og troens verden. A. i troen var primært Guds a., der overnaturligt påvirkede fornuften, men tillige kirkens synlige og konkrete a., der med 246