Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Balkanländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NGS
BALKANLÄNDERNA
1927 förklarade den sig självständig, vilket
1937 erkändes. I samband därmed
godkändes albanska som kyrkospråk.
Bulgarien. Befolkning 1949:7.048.000,
varav 84,5 %0 ortodoxa, 8,8 %0 muhammedaner
och smärre grupper romerska katoliker,
judar och protestanter. Den bulgariska
kristenheten, som efter första världskriget
kunde emotse en blomstring bl. a. under
påverkan av den ryske teologen St. Zankof, som
verkade vid Sofias teologiska fakultet, lider
efter andra världskriget av trycket från den
nya regimen. Statskontroll utövas, och man
söker skapa en grupp präster, som är
politiskt pålitlig. 1950 sänktes statsanslaget till
kyrkan från 370 till 75 mill. leva.
Såväl den byzantinska som den romerska
kyrkan bedrev på 800-talet
missioneringsverksamhet i Bulgarien. Kampen mellan
Rom och Konstantinopel om inflytandet
över den bulgariska kristenheten bidrog till
schismen mellan dem 867 (se Bysantinska
kyrkan). Konstantinopel fick slutligen
grunda den bulgariska kyrkan, vilken redan 927
fick ett patriarkat (förnyat 1235). Under
trycket från turkarna uppgav den bulgariska
kyrkan 1767 sin självständighet och
införlivades med patriarkatet i Konstantinopel, då
det syntes lättare att försvara sig genom att
representeras av patriarken. Följden blev ett
ökat grekiskt inflytande. Oppositionen mot
detta ledde till kyrkliga självständighetskrav,
innan nationell frihet vunnits. I samverkan
med sultanen upprättades 1870 utan
patriarkens medverkan kyrklig självstyrelse.
Patriarken svarade med att 1872
exkommunicera bulgariska kyrkan, emedan den låtit sig
utnyttjas för nationella ändamäål. Full
gemenskap rådde dock fortfarande mellan
denna och Rumäniens och Rysslands kyrkor. I
samband med patriarkvalet i Moskva 1945
bilades schismen på av Konstantinopel
dikterade villkor: exarkatet begränsades till
Bulgarien, medan bulgariska präster i Turkiet
skulle lyda patriarken i Konstantinopel. Den
grekisk-ortodoxa bulgariska kyrkan, som för
närvarande omfattar 11 stift, styres av en
ärkebiskopssynod i Sofia. Klostret Rila,
grundlagt på 900-talet och det största i s. ö.
Europa, tillhör också denna kyrka. Präster-
255
na äro statsavlönade. Den lilla gruppen av
med Rom unierade kristna synes efter
kriget med tvång ha återförenats med den
ortodoxa kyrkan.
Grekland. Befolkning 7.780.000 (1949)
varav 96,5 %0 ortodoxa och smärre grupper
muhammedaner, judar och romerska katoliker.
Den grekiska kyrkan under ärkebiskopen i
Aten har 65 metropoliter. Kyrkan på Kreta
är autonom under en ärkebiskop med 7
biskopar. Tolvöarna med 4 biskopar lyda ännu
under Konstantinopel. Kyrkan styres av en
permanent synod med 12 biskopar som
bisittare. Kyrka och stat äro nära förbundna.
Kyrkans ställning är här liksom i övriga
Balkanländer stark, mäångenstädes biktar
och kommunicerar befolkningen till 100 °/0.
Den grekiska kyrkans historia går tillbaka
till urkristen tid då aposten Paulus på sina
missionsresor också kom till Grekland.
Enligt traditionen var aposteln Andreas" en av
dess martyrer. Under bysantinsk tid
kristnades även de slaviska stammar, som kommit
ned ända till Peloponnesos. Beroendet av
Konstantinopel var dominerande under
bysantinsk och turkisk tid. Efter upproret 1821
och det självständiga Greklands upprättande
blev grekiska kyrkan självständig
(autokefal) under Konstantinopels andliga
överhöghet (godkänt 1850). Genom den grekiska
kyrkans ökade inflytande har patriarkens i
Konstantinopel område blivit allt mindre.
Under det andra världskriget och det
följande kommunistiska upproret har grekiska
kyrkan lidit stora förluster. 350 präster
dödades. Genom hjälp från andra icke
ortodoxa kyrkor har återhämtningen dock skett
relativt snabbt.
Då den grekiska kyrkan f.n. är den enda
ortodoxa landskyrka, som arbetar under
gynnsamma förhällanden, förtjänar dess
arbete särskild uppmärksamhet. Atens
universitet (grundat 1837) samt Salonikis (grundat
1942) äga teologiska fakulteter. Atens är mest
betydande; sedan de stora ryska
akademierna nedlagts, är Aten följt av Halki och Paris
den grekisk-ortodoxa teologiens centrum.
Professorerna äro lekmän, vilket ger
lekmännen ett betydande inflytande över
hierarkien. Prästerskapet har endast till en mind-
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0138.html