Friends (Vännernas samfund) äga icke heller några egentliga b. Skotten Robert Barclay har emellertid i Catechesis et fidei confessio (1673) samt i sin Theologiae vere christianae apologia (1676) sökt framställa deras lära. Kväkarnas nutida åskådning studeras bäst i »Christian Discipline of the religious Society of Friends»: 1. »Christian Life», 1922, 2. »Christian Practice», 1926, 3. »Church Government», 1917. Metodistkyrkan har som läronorm antagit Wesleys trosbekännelse i 25 artiklar, vilken utgör en föga djupgående omredigering av de anglikanska 39 artiklarna. De kalvinska metodisterna ha år 1823 antagit en »Confession of faith» i 44 artiklar. Nya kyrkan, Emanuel Swedenborgs anhängare, erkänner som lärourkund G. T:s kanoniska böcker, de fyra evangelierna, Uppenbarelseboken och Swedenborgs teologiska skrifter. Beträffande de sistnämnda har dock rått tvist, huruvida de skola betraktas såsom inspirerade i samma mening som bibeln eller ej. Se även de olika kyrkorna och samfunden. Litt.: Corpus Confessionum, Die Bekenntnisse der Christenheit, utg. av C. Fabricius (Berlin 1928 ff.). Samlingen avses omfatta alla kristna samfunds b.; Ph. Schaff, The creeds of Christendom, 3 vol. (4 ed. New York 1890). För lutherska b.: Die Bekenntnisschriften der cvangelisch-lutherischen Kirche. Hrsg. vom Deutschen Evangelischen Kirchenausschuss im Gedenkjahr der Augsburgischen Konfession 1930, 1—2 (Wittenberg 1930); Den danske folkekirkes bekendelsesskrifter, overs. af A. Th. Jørgensen (2 ed. Khvn 1918); Evankelis-luterilaisen kirkon tunnustuskirjat (Finska teologiska litteratursällskapets skrifter nr 43, Helsinki 1948); Den norske kirkes bekjennelsesskrifter, ved S. Normann (Oslo 1930); Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Utg. under redaktion av Dick Helander (Uppsala 1944). För reformerta b.: Die Bekenntnisschriften der reformierten Kirche, hrsg von £. F. Karl Müller (Leipzig 1903). Bekenntnisschriften und Kirchenordnungen der nach Gottes Wort reformierten Kirche. Hrsg. von W. Niesel (München 1938). För romersk-katolska b.: H. H. Denzinger, Enchiridion symbolorum, definitionum et declarationum ..., ed. J. B. Umberg (26 ed. Friburgi Brisgoviae 1947). För grekisk-ortodoxa b.: 313 BELGIEN Die Bekenntnisse und die wichtigsten Glaubenszeugnisse der griechisch-orientalischen Kirche, hrsg. von Jon Michalcescu (Leipzig). William A. Curtis, A history of creeds and confessions of faith in Christendom and beyond (Aberdeen 1911); J. A. Möhler, Symbolik oder Darstellung der dogmatischen Gegensätze der Katholiken und Protestanten, 1—2 (8 ed. Mainz 1872); H. Pleijel, De lutherska bekännelseskrifterna (Lund 1936); K. Algermissen, Konfessionskunde (6 ed. Celle 1950); Michael Neiiendam, Frikirker og sekter (3 ed. Khvn 1948). Ytterligare litt. i handböcker i symbolik, t. ex. Hermann Mulert, Konfessionskunde (2 ed. Berlin 1937). V. Lm BELGIEN. Kyrkohistoria. B. lösgjorde sig 1830 från Nederländerna, med vilket land det varit förenat sedan Napoleons fall, och blev ett självständigt konungarike. Då B. var ett nästan uteslutande romersk-katolskt land, bidrogo de religiösa motsättningarna. till den nödvändiga skilsmässan. I den nya staten gjorde sig liberalismen gällande i det politiska livet. Spänningen mellan liberalerna och katolikerna karakteriserar utvecklingen under 1800-talet, och den belgiska katolicismen erhöll en ensidig och politisk prägel. 1831 skildes i B. kyrkan från staten och allmän religonsfrihet infördes. Staten lämnade likväl kyrkosamfunden ekonomiskt understöd. Särskilt häftig blev under seklets senare hälft kampen om skolan. Liberalen Frère-Orbans skollag 1879 mötte våldsamt motstånd från prästerskapets sida. Enligt lagen skulle överallt offentliga folkskolor upprättas, vid vilka endast på föräldrarnas särskilda begäran religionsundervisning meddelades. Då skollagens genomförande krävde stora kostnader, väckte detta missnöje. 1884 splittrades liberala partiet, och katolikerna kommo till makten. Samma år utgavs en ny skollag, som avskaffade statens monopolställning och gav församlingarna rätt att upprätta konfessionella skolor. Ännu gynnsammare blev för kyrkan 1895 års skollag, enligt vilken kyrkliga privatskolor med obligatorisk religionsundervisning kunna övertas av staten. De katolska skolorna besökas av omkring hälften av B:s folkskolebarn. Religiösa ordnar och kongregationer spela vid folk- 314