BENEDIKT OCH BENEDIKTINORDËEN Sainte-Gudule, Bryssels katedral. Uppförd huvudsakligen mellan o. 1220 o. 1500. undervisningen en stor roll. För det kyrkliga ungdomsarbetet grundades 1912 »Association catholique de la Jeunesse belge», vars betydelse från 1920-talet varit i växande. — Ett viktigt kyrkligt och kulturellt centrum är universitetet i Louvain, vid vilket en utpräglat ultramontansk anda råder. Även vid de statliga universiteten i Gent och Liège är katolicismen stark. Av liberalerna grundades 1834 det fria universitetet i Bryssel. Under första världskriget ägde den belgiska katolicismen en lysande representant i kardinal D. Mercier. Från slutet av 1800-talet har socialismen vunnit ökat inflytande i B., särskilt i industritrakterna och bland den vallonska befolkningen. Liberalismen har förlorat sin betydelse. Romerska kyrkan äger sina trognaste anhängare bland de rojalistiska flamländarna och har även understött dessas krav på språklig likställighet. Protestantismens ställning har i B. städse varit svag. Försök till samarbete med liberalismen ha i allmänhet icke krönts med framgång. 315 Nutida kyrkliga förhållanden. B:s romerskakatolskakyrka är indelad i ärkestiftet Mechelen (Malines) och biskopsstiften Liège, Namur, Tournai, Gent och Brügge. Av B:s befolkning (1947: 8.511.480 personer) äro omkring 99 % katoliker. Officiell religionsstatistik föres icke i B. Det viktigaste evangeliska kyrkosamfundet är den år 1839 grundade Union des Eglises Evangéliques Protestantes de B., som har sina rötter i tre församlingar från reformationstiden (Maria Hoorbeke, Rongy och Hodimont). Samfundet upplevde en renässans, då religionstrycket lättade. Dess medlemsantal uppgår till omkr. 25.000 personer. 1849 grundades Belgiska Missionskyrkan (Eglise crétienne missionaire belge), som utgör fortsättningen på den 1837 bildade evangelikala »Socićté evangélique». Samfundet avböjer allt understöd från statens sida. Missionskyrkan har anhängare bl. a. bland vallonerna i industritrakterna och räknar omkr. 20.000 medlemmar. Bland de intellektuella har i viss utsträckning Liberala kyrkan i Bryssel (Eglise libérale de Bruxelles) vunnit genklang. Den har upprättat arbetscentra även i Gent, Charleroi och Antwerpen. I mindre utsträckning verka i B. anglikanska kyrkan, adventister, baptister, darbyister och evangelisationssällskapet »Silo» i Flandern. Mellan de olika protestantiska samfunden bestå skarpa motsättningar, men de ha samarbetat bl. a. i missionen i Kongo. För detta ändamål bildades 1910 »Société belge des Missions protestantes au Congo». Litt.: L. Hymans, La Belgique et la Vatican 1—3 (Bruxelles 1881); E. D. Moreau, L'église catholique en B. (1830—1914, Bruxelles 1929); E. de Moreau, Histoire de Véglise en Belgique 1—3 (Bruxelles 1881); E. De Moreau, L'église évangeliques protestantes de B. Célébration du Jubilé cinquantenaire et Histoire d. Églises de l'Union, 1889; Le chrétien belge (Organ för Missionskyrkan); Schyns-Fritze, Belgien (i Die Religion in Geschichte und Gegenwart 2 ed. Tübingen 1927). W. A.S. BENEDIKT OCH BENEDIKTINORDEN. Den mest uttömmande källan om B:s levnad är en helgonlegend om honom. Enligt denna 316