BIBELSKOLE samlingar för forskare. En modern vetenskaplig kommentar till hela bibeln finnes icke på nordiskt språk. S. Herner, »Bibeln med förklaringar» (1931 ff.) är populär och mycket kortfattad. Den norska Michelet-Mowinckel-Messel, »Det Gamle Testamente» (1929 ff.) är vetenskaplig, men knapp, och omfattar endast G.T. Av en svensk, företrädesvis teologisk b., »Tolkning av N.T.» (1944 ff.), ha blott två delar utkommit (A. Nygren och H. Odeberg). Däremot kunde man av fristående danska och norska utläggningar sammanställa en så gott som fullständig serie nyare kommentarer till de nytestamentliga skrifterna (L. Brun, H. Mosbech, O. Moe, D. A. Frövig m. fl.). På finska förberedes en allmänfattlig utläggning av G. T. (Puukko) och en lärd ay N. T. (R. Gyllenberg, A. Nikolainen m. fl.). Av utländska lärda b. må nämnas »The International Critical Commentary» (hela bibeln) samt Eissfeldt, »Handbuch z. A. T.» och Lietzmann, »Handbuch z. N. T.» (tillsammans hela bibeln), av allmänfattliga »The Moffat N. T. Commentary» samt »Neues Göttinger Bibelwerk», uppdelat på Das N. T. Deutsch och Das A. T. Deutsch (sistnämnda under utgivning). R. Gg BIBELLÆSNING, se Bibelförklaring. BIBELOVERSETTELSE, BIBELOVERSÆT- TELSE, se Bibelöversättning. BIBELSELSKAB, BIBELSELSKAP, se Bibelsällskap. BIBELSKOLE, -INSTITUT. Namnet Bibelinstitut, Bibelskole, kom først i bruk innan amerikansk vekkingskristendom. Chicago Bible Institut, grunnlagt 1889 av miss E. Dryer og D. L. Moody, med R. A. Torrey som første styrar, vart mynster for mange liknande institusjonar i og utanfor U. S. A. Skolane går inn for bibelstudium, åndsfyllt kristenliv og sjelevinnar-arbeid. Målet er at elevane skal verta evangelister av yrke eller gå tilbake til det borgarlege arbeidsliv som meir effektive kristne. I U. S. A. har det vore lagt størst vekt på det første, i Norden på det siste. Pioneren for bibelskolerørsla i Norden var rektor Johannes Rinman (1873—1944), ingeniør, läroverks-lektor, misjonslærar, forkynnar. Dei viktigaste nor- 351 diske bibelskolar er: 1. Svenska bibelinstitutet, grunnlagt 1910 av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen på innkjøpt eigedom Hagaberg ved Södertälje etter initiativ av Rinman og med han som første rektor. Skolen har lagt ei viss vekt også på humane fag. 2. Evangeliska skolan i Kortebo ved Jönköping, grunnlagt 1919 av Svenska Alliansmissionen som bibelinstitut for evangelistar og misjonærar, utstyrt med eige hus sidan 1928, utvida med bibelskole for vanleg kristen ungdom 1941. 3. Dansk Bibelskole, København, kom i gang 1912 utan å vera skapt av nokon serskilt organisasjon. Første styraren, C. Skovgaard-Petersen, heldt verket i gang gjennom sin person med bibelkurs i ulike lokale. Elevane budde oftast heime, stod i sitt kallsarbeid, og fylgde kurset i fristunder. Seinare har skolen fått hus i København og samlar frå provinsen mange elevar som tar seg fri frå sitt arbeid. 4. IndremisjonsselskapetsBibelskole, Oslo, vart opna 1916, fekk eige hus 1922, har kurs for vanleg ungdom og 2-årige evangelist-kurs. 5. V es tlandske Indremisjonsforbunds Bibelskole, Bergen, vart opna 1916, fekk eige hus 1917. 6. Misjonssambandets Bibelskole vart opna 1919, fekk eige hus frå 1920 på Fjellhaug ved Oslo. 7. Trøndelag Bibelskole, Stjørdal, grunnlagt 1948 av Det norske Misjonsselskap og Norges Finnemisjonsselskap. 8.SuomenRaamattuopisto (Bibelinstitutet i Finland), grunnlagt 1945 i Grankulla av prosten Urho Muroma m. fl., vert drive av Evangelisk-lutherska inremissionsstiftelsen. Litt.: O. Rudvin, Soga om bibelskolane (artikkelserie i For fattig og rik, Oslo 1941, nr. 25 ff.). A. Š. BIBELSTUDIUM. Det uppbyggliga studiet av bibeln är en av det kristna livets hörnstenar. N.T. ger klara direktiv om bibelläsning. Jesus vittnar i Joh. 15:7 om Guds ords betydelse, och Paulus talar i 2. Tim. 3: 14—17 om Skriftens omistliga värde. Säkerligen har också från kyrkans äldsta tid N.T:s olika skrifter blivit föremål för studium. Och då inte bara i form av veten- 352