BIBELSÄLLSKAP Congregatio de Propaganda Fide (den romerska kyrkans missionsledning) till arabiska 1671 och Ziegenbalg till tamuliska 1715—28. Är 1800 var bibeln översatt till 71 språk. Från denna tidpunkt steg siffran kraftigt, så att antalet år 1900 var 567 och 1950 1118. B. växte emellertid först fram, när bibeln blev en folkbok. Det skedde på reformert håll genom puritaner och hugenotter, men framför allt genom den evangeliska väckelsen från 1700-talets slut och på lutherskt håll genom pietismen och dess utlöpare. Grunden till det första direkta b. lades av A. H. Francke i Halle 1710. Då uppstod vad som 1775 fick namnet den Cansteinska bibelanstalten. Francke hade härvid hjälp av friherre von Canstein. (Under 1700-talet stammade 3/4 av de 4 millioner biblar, som trycktes i Tyskland, från Halle.) 1799 tillkom ett b. i Elberfeld. Den stora och avgörande insatsen för bibelns spridning kom emellertid först efter 1800 och från engelskt håll. I England understöddes bibelarbetet av en rad kristliga organisationer, bildade under 1600- och 1700-talen, bl. a. Religiösa traktatsällskapet (1799). Det verkliga genombrottet kom med The British and Foreign BibleSociety (BFBS) 1804. Närmaste anledningen var bristen på biblar i Wales. Upphovsmannen var prästen Thomas Charles i Bala. Redan från början slogs fast, att man även skulle sikta på hela världen. Missionstanken och b. hänga nära samman. BFBS gav stöten till skapandet av b. i hela Västerlandet. Det första tyska uppstod i Basel 1804, snart följt av flera andra. På Irland tillkom ett b. 1806. I Skottland uppstod Edinburgh b. 1809 och Glasgow b. 1812, av vilka det senare blev det viktigaste. Det kallas nu skotska b. och utsände 1949 c:a en million bibliska skrifter. I Holland bildades ett b. 1814. BFBS utsände agenter för att sprida b.- tanken, Pinkerton till bl. a. Ryssland, där ett b. instiftades 1812 och Paterson och Henderson till Norden. I U.S.A. skapades av ett flertal mindre b. The American Bible Society 1816, och i Frankrike tillkom ett b. 355 1818. BFBS hjälpte de olika b. ekonomiskt och försåg dem med biblar. 1824—26 inträffade emellertid den s. k. apokryfstriden. Puritanska skottar opponerade sig mot upptagandet av apokryferna* i bibelupplagor och betecknade dem som mänskliga tillsatser. BFBS beslöt, att de inte skulle medtagas och att inte lämna understöd till b., som spridde dessa. Då Luther medtagit dem i sin bibelöversättning, funno de kontinentala b. sig nödsakade att gå sin egen väg, vadan BFBS undandrog dem sitt stöd och själv distribuerade biblar å kontinenten. Ända fram till slutet av 1800-talet voro de flesta i Tyskland spridda biblarna från BFBS, skotska och amerikanska b. BFBS har nu agenturer och dottersällskap över hela världen och ombesörjer framför allt översättningar till missionsfälten. Enligt statistiken för år 1949 hade det under detta år en bibelspridning på 7 millioner helbiblar och N. T. Högsta siffran visar året 1930, då över 12 millioner spredos. Sedan sin tillkomst har BFBS distribuerat över 580 millioner bibeldelar. Genom dess förmedling har bibeln överflyttats till 795 språk. Redogörelse för BFBS:s verksamhet lämnas i de årliga Reports och månadsbladet The Bible in the World. Näst BFBS är det amerikanska b. det största. 1949 utsände det c:a 4 millioner bibelböcker. Det utgiver Reports och månadsberättelsen Bible Society Record. De tyska b. äro sedan 1948 sammanslutna i Verband der evang. Bibelgesellschaften in Deutschland. De viktigaste äro: Württembergische Bibelanstalt i Stuttgart (1812) och Preussische Haupt-Bibelgesellschaft (1814). De tyska b. ha även utgivit vetenskapliga bibeleditioner. I Stuttgart ha E. Nestles grekiska och latinska editioner av nya testamentet (1898 ff.) och R. Kittels Biblia Hebraica (1906 ff.) utkommit. För missionens framgång spela de olika nationella b. i missionsländerna en stor roll. Antalet b. växer för varje år. De flesta b. äro sammanslutna i United Bible Societies och stå i kontakt med Kyrkornas världsråd och Internationella missionsrådet. De utge en kvartalsskrift Bulletin och 356