dande. B. räknar den 11/6 1909 som grundläggningsdag. Då fattade nämligen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens årsmöte med 133 röster mot 113 ett beslut, som minoriteten ansåg innebära ett förtroendevotum för en i viss mån liberalt färgad grundståndpunkt i frågan om bibelns inspiration och gudomliga auktoritet. Två år senare bildades det nya sällskapet av den konservativa falangen, sedan dess medlemmar berövats rätten deltaga i Evangeliska Foster-Jands-Stiftelsens årskonferenser. Under lärostridens gång hade dessa konservativa blivit i dagspressen kallade »bibeltrogna vänner», och då sällskapet konstituerades upptog man det namnet. Man ville ej därmed göra anspråk på att i något avseende vara förmer än andra kristna. — Sällskapet hävdar att bibeln är Guds ord med oinskränkt auktoritet, men någon särskild inspirationsteori har man ej antagit utan hänvisar till bibelns självvittnesbörd. Man fasthåller strängt den evangelisk-lutherska bekännelsen utan att taga ställning till frågan stats- eller frikyrka. I organisatoriskt avseende har man följt Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens exempel och sällskapet består av understödjande föreningar och enskilda kristna. Styrelsen skall bestå av minst 9 personer, som är gemensamt ansvariga inför årsmötet. Röstberättigade vid detta är anslutna föreningars deputerade och s. k. provinsombud, förtroendemän i landets olika delar, vilka därtill kallats av årsmötet. — Initiativtagare till sällskapets bildande var red. Axel B. Svensson, bankdir. Lambert Jepsson och dir. G. L. Lagergrehn. Jepsson bley ordf. och Svensson sekr. Sedan bankdir. Jepsson år 1930 avlidit har ordförandeposten innehafts av red. Svensson, och red. P. Hulthén har varit sekr.; han tillhörde redan från början den inre kretsen. — Genom sina predikanter verkar sällskapet i Sverige och Danmark för andligt livs tändande och uppehållande inom kyrkan. Man har mer och mer upphört bilda föreningar. Genom den av ordföranden utgivna månadsskriften Nya Väktaren utövas inflytande ej minst inom kyrkliga kretsar. Sålunda blev år 1938 en opinionsyttring mot destruktiv 365 BIBELTROGNA VÄNNER teologi biträdd av mer än halva antalet präster i landet. Redan från första början hade sällskapet hednamission på sitt program. Man anlade tvenne mindre missionsstationer i Eritrea, men under första världskriget utvisade italienarna missionärerna såsom miss- tänkta för tyskvänlighet. En av dem tog sig över gränsen till det fria Eltiopien, och sedan kriget var slut sändes flera missionärer dit. Arbetet utvecklades raskt och omfattade både läkaremission och skolverksamhet. Landets monark visade på många sätt intresse och välvilja. Det italienska överfallet 1935 på Etiopien medförde ett avbrott, enär missionärerna utvisades och missionsstationerna togos i beslag. Genom i Addis-Abeba förda underhandlingar 1938 erhölls full ersättning för beslagtagen egendom och religionsfrihet för infödda protestanter. Året därpå beslöts upptaga mission i Kenya. Då Etiopien blivit befriat återvände missionärerna dit och nya utsändes. Arbetet kom åter i gång på de tre gamla stationerna och en ny sådan omfattande även ett sjukhus anlades. I Kenya har också en ny station upprättats i närheten av Victoria Nyanza. Sällskapets utveckling och dess nuvarande status framgår i någon mån av följande siffror: Vid slutet av år 1911 hade sällskapet 66 understödjande föreningar, 21 predikanter, 5 missionärer och 156 provinsombud: de influtna gåvomedlen till missionen hade uppgått till något över 18.000 kr. Vid slutet av år 1950 var föreningarnas antal 566, predikanternas 80, missionärernas 25 och provinsombuden 752; gåvomedlen hade under året uppgått till över 606.000 kr. Utom de här nämnda predikanterna finns ett 40-tal, som avlönas av de anslutna föreningarna själva. I Etiopien har sällskapet fyra huvudstationer och i Kenya en samt står i begrepp att anlägga ytterligare en. På sitt förlag har sällskapet utgivit uppbyggelse- och missionslitteratur. Dess organ är Bibeltrogna Vänners Missionstidning, som utgår i omkring 7.000 ex. Nya Väktaren har en något större upplaga. Litt.: A. Kolmodin, Kristendomen och den ur- 366