N. T. 1477 och hela bibeln 1487. En fransk helbibel av J. Faber Stapulensis (Le Fèvre) efter Vulgata men med någon hänsyn också tagen till den grekiska texten utkom 1530, men sattes på grund av sina randglosor och bilagor på index. Den utkom dock sedan på nytt utan dessa och blev ett århundrade framåt de franska katolikernas bibel. Den första reformerta b. gjordes av P. R. Olivetanus (1535), och denna har sedan, mer eller mindre genomgripande reviderad, ofta omtryckts. 1884 beslöt den reformerta synoden, att en översedd ed. av J. F. Osterwalds bearbetning av Olivetanus’ b. skulle utges, och denna blev tryckt och sanktionerades som »Version synodale» 1910. Utom de här nämnda finnas flera andra, både katolska och reformerta, självständiga franska b., såsom N. T. av bl. a. A. Loisy, M. Goguel, H. Monnier; hela bibeln, La Sainte Bible, utg. av VEcole biblique de Jérusalem, Paris 1948 ff. Litt.: D. Lortsch, Histoire de la Bible en France (Paris 1910). Holländska. Från medeltiden äro b. kända både av G. T. och N. T. Trots rådande förbud översattes och trycktes Luthers N. T. 1522 samt Erasmus’ N. T. 1526. Den första holländska helbibeln trycktes i Antverpen 1526 och har senare ofta reviderats och omtryckts. Auktoriserad b. blev den s. k. »Staatenbijbel» (1637), resultatet av en redan 1594 av Generalstaterna beslutad b. från grundspråken; den har senare flera gånger reviderats. Därjämte finnas flera andra äldre och nyare holländska b. Litt.: H. van Druten, Geschiedenis der Nederlandsche bijbelvertaling 1—3 (Leiden & Rotterdam 1895—1905). Italienska. Under medeltiden omtalas flera italienska b., och 1471 trycktes Niccolò Malermis övers. av hela bibeln. Senaste inom katolska kyrkan tillkomna italienska b. är A. Bruccioli’s helbibel 1532.— En protestantisk övers. av N.T. från grundspråket utgavs av M. Teofilo (Lyon 1551). En första protestantisk helbibel trycktes i Genève 1562 och ersattes av G. Diodati’s övers. Genève 1607. En reviderad ed. av denna sprides alltjämt av bibelsällskapen. På senaste årtion- 373 BIBELÖVERSÄTTNINGAR £ t e—a Sili vas i gante deilige Shy: rifft Deudfh. Mare, Luth. Hittemverg. Begnadet mit Kür furftlicber 3u BSachfen ” freibeit. E . Øedruckt durcb zans uft. y l D. 7. RXR Titelsidan till den första fullständiga utgåvan av Luthers bibelöversättning 1534. dena har ett flertal italienska b. sett dagen både i och utom Italien. Tyska. Under medeltiden gjordes flera b. till tyska. Den första tryckta b. (Strassburg 1466) är ganska bristfällig, men upplevde 14 förbättrade uppl. Den store banbrytaren är här, liksom på många andra områden, Luther, som var klart medveten om att en b. måste göras från grundspråken och icke från Vulgata. Han grep sig an med uppgiften på Wartburg 1519. För N.T. lade han Erasmus’ 2 uppl. till grund. Luthers övers. av detta utkom 1522 (septemberuppl.), och en ny uppl. följde redan samma år. Arbetet med att översätta G. T. från hebreiska påbörjade Luther 1522 och hans övers. av detta utkom i olika delar 1523—34. Under Luthers livstid utkommo 22 uppl. av N.T. och av helbibeln eller delar därav, med viktiga fö- 374