BIBELÖVERSÄTTNINGAR 5i a den gantfte Bellige vN GSaiffe/odferpaa FZ QDanffe. > Elaz. A Guds Oid bhffuer euindelige £ A Bzntic i Røbenfaffn/ | 7A off smi E : Titelsidan till Christian III:s bibel 1550. retal och randglossor, inalles 253 uppl. De som utgingo från Wittenberg voro ständigt förbättrade av Luther själv, varom den kritiska uppl., Weimar 1906—26, lämnar besked. Med sin b. har Luther, en av alla tiders största språkkonstnärer, haft ett omätligt inflytande på tyskt språk och fromhetsliv. Även typografiskt voro de flesta Lutherbiblar mästerverk. Efter hand insmögo sig emellertid i de tryckta biblarna en mängd felaktigheter och av denna anledning påbörjade en kommission 1860 en revision, av vilken N.T. utkom 1867 och hela bibeln (»Probebibel») 1883 samt 1892 en slutgiltig revision. Den moderna tyska bibelforskningen har frambragt en rad vetenskapliga b., av vilka kunna nämnas G. T. av E. Kautzsch 1892— 94, 4 ed. 1923 (utg. av A. Bertholet) och N. T. av C. Weizsäcker 1875, 10 ed. 1910. — Det tyska Schweiz har också att uppvisa en rad b., av vilka kan nämnas den s. k. »Züricher-Bibel» 1527, senare ofta omtryckt. Reformationstidens äldsta katolska b. voro 375 mer eller mindre svaga efterbildningar av Luthers b. och först med K. Ulenberg (1630) kom från katolskt håll en självständig b.; senare ha flera katolska b. på tyska sett dagen. Litt.: Sedan 1930 verkar i Hamburg »Deutsches Bibel-Archiv» och detta har i sin skriftserie » Bibel und deutsche Kultur» utgivit ett flertal studier om särskilt de medeltida tyska b.; W. Walther, Die deutsche Bibelübersetzung des Mittelalters, 1—3 (Braunschweig 1889—1902); A. Risch, Die deutsche Bibelübersetzung in ihrer geschichtlichen Entwicklung (Berlin 1907); dens., Luthers Bibelverdeutschung (Leipzig 1922); W. Hadorn, Die deutsche Bibel in der Schweiz (Frauenfeld & Leipzig 1925). B. O. Nordiska översättningar. Danske. De falder i tre grupper: 1. Re- formationstidens bibelarbejder 1524—1589. 2. Den ortodokse tids bibel 1607 og dens revisioner. 3. De nye oversættelser, G. T. 1931 og N. T. 1948. Et middelalderligt håndskrift (delvis udgivet 1828) indeholder en ret slavisk overs. fra Vulgata af G.T.s første bøger (indtil 2. Kong. 23, 18). 1. Da den landflygtige Christiern II i 1523 —24 opholdt sig i Wittenberg, lod han nogle af sine ledsagere, bl. a. den tidligere borgmester i Malmø Hans Mikkelsen, oversætte N. T. efter Erasmus’ latinske og Luthers tyske tekst. Selv om fordanskningen er ubehjælpsom, havde dette pionerarbejde (1524) sin betydning, indtil den talentfulde Lundekannik Christiern Pedersen i 1529 udgav sin friske og folkelige oversættelse af N. T. (efter Vulgata og Luther).» Den danske Luther», Hans Tausen, udsendte 1535 en djærv overs. af Mosebøgerne med benyttelse af den hebræiske grundtekst. I 1550 udkom den første danske helbibel, »Christian den Tredjes Bibel», som hvilede på Luthers tyske oversættelse. Chr. Pedersen havde gjort det grundlæggende arbejde, senere blev dette revideret af en kommission. Denne dygtige overs. med sit klare og rene sprog har haft en umådelig betydning for det danske kirkemål. Reviderede udgaver af den udkom 1589 og 1632; sidstnævnte optryktes lige til 1802 med titlen »Hus- og Rejsebibel». 376