En romersk-katolsk overs. av N. T. fra latin til riksmål av 1902 er revidert 1938. Stilen er mere muntlig og norsk enn i Bibelselskapets riksmäålsbibel. En vitenskapelig overs. til studiebruk med historiske innledninger, tekstkritiske noter og kommentar er det store verk »Det Gamle Testamente oversatt av S. Michelet, S. Mowinckel og N. Messel» som begynte å utkomme 1929. En tilsvarende overs. av N. T., men uten noter og med et mere enhetlig stilpreg, er besørget av Lyder Brun (2 bd. 1945). Litt.: J. Belsheim, Bibelen paa norsk-islandsk (norrøna) i Middelalderen (i Theologisk Tidsskrift, Ny Række 8—10, 1882—85) ; Kr. Valkner, Jørgen Hanssøn (i Norsk teol. tidsskr. 1950); E. Molland, Norske og danske bibeloversettelser brukt i Norge (i Frederic Kenyon, Bibelen, Oslo 1951); L. Koren, Bibelen i Norge (i Festskrift til Boktrykker Anders Grøndahl, Oslo 1952). E.M. Lapska (Samiska). På lapska utkom N. T. i Sverige övers. av Fjellström 1755 och hela bibeln 1811 (1812). Ny övers. av hela bibeln utgavs 1895 ombesörjd av biskop Nordin, av O. Bergqvist, K. B. Wiklund, m.fl. I Norge utgavs N.T. 1840 i lapsk övers. ombesörjd av prästen Stockfleth och hela bibeln 1895 övers. av professor J. A. Friis och samen Lars Hætta. Svenska. Under medeltiden översattes vissa bibelböcker för nunnornas behov, och därför valdes gärna de som handlade om kvinnor: Moseböckerna, Jos., Dom., Rut, Est., Judit, Mackab., Apg., Upp. och det apokryfa Nikodemusevangeliet. Under reformationen översattes först N. T. 1526, förmodligen främst av Olavus Petri och Laurentius Andreæ, och så hela bibeln 1541 (Gustav Vasasbibel), med Laurentius Petri som ledare. Övers. av N. T. utgick från Erasmus’ grekiska editioner under jämförelse med Luthers N. T. och ett par latinska övers., under det man beträffande G.T. närmast följde Lutherbibeln. Gustav Vasas bibel skapade det enhetliga svenska riksspråket. Främmande låneord och dialektformer undvekos i stor utsträckning, och stavningen förenklades. Stilen är ordknapp och kärnfull och utstyrseln efter dåtida förhållanden förnämlig. I marginalen ha ibland införts förklaringar — särskilt tal- 381 BIBELÖVERSÄTTNINGAR D A Biblia, Seriffe/ på Gwenfo. Tryckt j Vplala. Titelsidan till Gustav Vasas bibel. rika i Ps., profeterna, Syr., Matt., Rom., d.v.s. de mest lästa böckerna. Efter många överläggningar om en ny bibelöversättning alltifrån Uppsala möte 1593 och med vissa förarbeten till en sådan utkom övers. från 1541 med oförändrad text men med versindelning och viss annan revision 1618 (Gustav II Adolfs bibel), nu i större format och med åtskilliga helsidesillustrationer och kartor. Karl IX:s och Gustav II Adolfs krav på nyöversättning från grundtexten lämnades utan avseende. Under Karl XI:s tid återkom kravet på en revision av kyrkobibeln. Först arbetade Haquin Spegel och från år 1691 en kommission under ledning av Erik Benzelius och med Jesper Svedberg, Israel Kolmodin och M. Rönnow som ledamöter på en ny övers. Den kyrkobibel, som utgavs 1703 (Karl XII:s bibel) var dock även denna mera en översedd 1541 års bibel än en 382