staten: den är samhället i dess religiösa funktion. Med intuitivt djupsinne, spekulativ fantasi, tankerikedom och syntetisk kraft, som ha få motsvarigheter om ens någon i svenskt tänkande, förenade sig hos B. naiv självöverskattning, doktrinarism och ofördragsamhet. Hans inflytande blev mycket stort. Lärjungar till B. befäste systemets mångåriga maktställning vid de svenska universiteten. Över boströmianismens utveckling och försöken till uppgörelse med boströmianism och idealism, företagna av sådana tänkare som Pontus Wikner*, Vitalis Norström* och Axel Hägerström*, går den svenska filosofiens huvudlinje. Under 1800-talets senare hälft var en allmän boströmianism ett i vida kretsar accepterat tänkesätt, spritt och sanktionerat genom gymnasiernas i dess anda bedrivna filosofiundervisning. Mot en idealistisk och boströmiansk bakgrund avtecknar sig Viktor Rydbergs författarskap och den stora uppmärksamhet det i skilda läger rönte. Den främste talesmannen för sin tids dominerande och officiella konservativa kulturideal i Sverige, C. D. af Wirsén, kritikern och poeten, var djupt påverkad av B. Det var även P. P. Waldenström, frikyrkoledaren, som själv betecknade B. såsom den för sin intellektuella utveckling mest inflytelserike läraren. Överhuvudtaget framstå B. och hans system som en ännu ej till sin betydelse helt klarlagd utgångspunkt för väsentliga och divergerande utvecklingslinjer i Sveriges religiösa och kulturella liy under de senaste hundra åren. Skrifter av C. J. Boström 1—3, utg. av H. Edfeldt och G. J. Kejser (Uppsala 1883— 1901); C. J. Boströms föreläsningar i religionsfilosofi, utg. av S. Ribbing (Sthm 1885); C. J. Boströms föreläsningar i religionsfilosofi 2, utg. av G. J. Kejser (Sthm 1906—-1913) ; Prof. C. J. Boströms föreläsningar i etiken, utg. av S. Ribbing (Uppsala 1897) ; Prof. C. J. Boströms föreläsningar i etik vårterminen 1861, utg. av G. Klingberg (Uppsala 1916). Litt.: L. H. Åberg, Den boströmska verldsåsigten (Sthm 1882); P. Wikner, Om den svenske 441 BRANDESIANISMEN tänkaren Boström (Göteborg 1888); A. Nyblæus, Den filosofiska forskningen i Sverige IV, 1—2 (Lund 1895—97); Át minnet av C. J. Boström 1797 (Sthm 1897; med utförlig litt.förteckning); J. Ljunghoff, Christopher Jacob Boström, Sveriges Platon (Uppsala 1916); H. Larsson, Minnesteckning över Christopher Jacob Boström (Sthm 1931); E. Rodhe, Den religiösa liberalismen (Uppsala & Sthm 1935); A. Wedberg, Den logiska strukturen hos Boströms filosofi (Uppsala 1937); T. T':son Segerstedt, Boströms betydelse i svenskt kulturliv (Ord och Bild 56, Sthm 1947); S. E. Rodhe, Boströms religionsfilosofiska åskådning. I. Sanning och verklighet (Göteborg 1950). S. E. R. BOT, se Bod. BOTDAG, se Bededager. BRAHMANISM, se Hinduism. BRANDESIANISMEN var i sin start en ren litterær bevægelse, men meget hurtigt bredte den sig til etiske, sociale, religiøse og politiske områder. Dens store tid var 1870-erne og 80erne, i hvilke år dens kulturelle indflydelse var overvældende, men dens virkning spores stadigt. Skønt den var en bevægelse uden faste konturer og uden egentligt formuleret program eller organisation, fornemmes den som en stærk kampfalanks i tiden. Trods dens afgørende europæiske orientering bragte den københavneriet til kulmination — og fik dog dyb indflydelse i provinsen som i hele Norden. Thi B.s tendens var klar: imod kristendom og kirke så vel som imod enhver metafysisk tankegang og enhver »fordom», der havde skabt og præget dansk »embedsmandskultur» fra Frederik VI.s dage»; for den individuelle personlige frigørelse, kunstnerisk, moralsk, religiøst og socialt. En rationalistisk radikalisme, hvor naturalisme, virkelighed, erfaringsvidenskab, individualisme og frigørelse blev løsenord. Den bares frem af væsentlige strømninger i den europæiske kultur fra 1840erne og opefter. Sainte-Beuve, Taine, Comte, Renan, Mill, Spencer, Darwin, Feuerbach, senere for en del Nietzsche, er dens fædre; deres navne karakteriserer bevægelsens standpunkter og retning, og oversættelser af flere af disse mænds hovedværker blev kampskrifter i bevægelsen. B. besad effektive kampcentrer, måneds- 442