U också de många föreningarna till befrämjande av Jesu allraheligaste hjärtas kult (lat. cultus S. S. cordis Jesu). De romerska b. skilja sig från klosterordnarna därigenom, att deras medlemmar icke äro bundna vid några klosterlöften. Även inom den anglikanska kyrkan förekomma b. Särskilt gäller detta dess högkyrkliga falang i England och Amerika. Sådana äro de engelska The Confraternity of the Blessed Sacrament ochThe Brotherhood of the Holy Cross samt det i Chicago 1882 bildade Brotherhood of St. Andrew. Andra anglikanska sammanslutningar äro All Saints’ Sisterhood, the Sisters of the Church, the Sisters of Bethany, the St. Peter’s Sisterhood, the Clewer Sisterhood och the Wantage Sisters.Flera av dessa ha på väsentliga punkter kommit den romerska kyrkan nära. Även inom den nutida lutherska kristenheten finnas föreningar, som närmast motsvara b. Dessa ha till uppgift att stärka och uppmuntra det enskilda fromhetslivet och verka för »Guds rikes utbredande». Bland sådana b. i Sverige kunna nämnas An sgarsringen, som stiftades 1931 och har både manliga och kvinnliga medlemmar, Vadstenaringen, stiftad 1928 med enbart kvinnliga medlemmar samt 5 od alitium confessionis apostolici. Se även Kloster. Litt.: K. Hegel, Städte und Gilden der germanischen Völker im Mittelalter 1—2 (Leipzig 1891; grundläggande); N. Ahnlund, Medeltida gillen i Uppland (i Rig. 6. Sthm 1923); Handlingar rörande Helga lekamens gille i Stockholm 1—8, ed. av I. Collijn, (Sthm & Upps. 1921—30). För den romerska kyrkans vidkommande hänvisas till J. Schneider, Regel- und Gebetbuch für die Mitglieder der Marian. Congr. (15 ed. Paderborn 1879); H. J. Nix, Cultus S. S. Cordis Jesu... (Freiburg 1891); den protestantiska synen på b. återges i T. Kolde, Die kirch]. Bruderschaften und das relig. Leben im modernen Kath. (Erlangen 1895); W. Walsh, The secret hist. of the Oxford movement (6 ed. London 1899) uppehåller sig vid den viktiga frågan, huru de engel- ska b. förhålla sig till den romerska kyrkan. H. J—son 461 BRÖLLOP BRÖLLOP. I alldeles primitiva förhållanden har äktenskapet uppenbarligen slutits utan några som helst former. Så förhåller det sig ännu bland naturfolken här och där. Men i samband med att de religiösa och sociala åskådningarna utvecklades, och det ekonomiska välståndet ökades, utvecklades även sättet att ingå äktenskap. Att b.-sederna nära ansluter sig till den ekonomiska standarden ses alltjämt därav att de mindre bemedlade samhällsklasserna stundom följer mycket enkla former härvidlag. B.-sederna indelas i två huvudgrupper: 1) sociala och 2) religiöst magiska. Till den första gruppen hör de seder, som kan anses återspegla nuvarande eller tidigare tiders sociala åskådningar. Till den senare gruppen räknas de seder, som ha kontakt med religiösa och magiska föreställningar. Beroende på äktenskapets grundläggande sociala betydelse förekommer b.-seder i olika sammanhang hela bibeln igenom. I Moseböckerna ingår inga föreskrifter härom. För förståelsen av Höga Visan, som innehåller kärlekssånger, är det av betydelse att känna b.-sederna bland den syriska lantbefolkningen. B. firades en hel vecka, som kallades »konungaveckan», emedan brudparet då tilltalades som konung och drottning. På tröskplatsen skapade man av trösksläden en tillfällig »tron», på vilken brudparet placerades för att tillbedjas och äras. Till de ordinära b.- sederna hörde likväl vid sidan av lek och spel varjehanda sånger, i vilka brudens och brudgummens dygder och skönhet enligt vissa formler beprisades. Kännetecknande för de palestinensiska b.-sederna är att brudgummen med de manliga gästerna och bruden med de kvinnliga gästerna firar sin fest var på sitt håll. Huvudnumret är sedan brudens beledsagande från fadershemmet till brudgummens hem. För förståelsen av Jesu liknelse om de tio jungfrurna (Matt. 25: 1—13) bör man känna detta. Ledningen av b.-ceremonierna liksom ordnandet av äktenskapets ingående i sin helhet ålåg »brudgummens vän» (Joh. 3:29). Under förlov- 'ningstiden var det han som var budbäraren mellan de ifrågavarande familjerna. Kontrahenterna själva hade ingen möjlighet till 462