BUDDHISM ska översatte den heliga Mechtilds uppenbarelser (Liber spiritualis gratiae Sanctae Mechtildis). 1480 gjorde han i sitt hemkloster två nya kopior av nyssnämnda översättning samt översatte till svenska en förkortad upplaga av den heliga Birgittas uppenbarelser, Viridarium celeste S. Birgittae, utgiven av biskop Alfonsus av Jaén. En handskrift med båda dessa översättningar, som förvarades i Åbo akademis bibliotek, förstördes vid stadens brand 1827. Av Viridarium känner man blott några satser, som citerats av H. G. Porthan (Porthan, Historia Bibliothecae R. Academiae Aboensis; Opera selecta 3, Helsingfors 1859, s. 146—148), men Mechtilds uppenbarelser bevarades genom en för Vadstena klosters räkning tagen avskrift (utg. av R. Geete, Heliga Mechtilds uppenbarelser, Sthlm 1899). Genom en avskrift i Vadstena har även en svensk översättning från samma år av verket Claustrum animae bevarats, Skrifter till läsning för klosterfolk (utg. av F. A. Dahlgren, Sthlm 1875, s. 27—136), liksom även en svensk översättning av Judits, Esters och Ruts böcker, fullbordad 1484 (utg. av G. E. Klemming, Svenska medeltidens bibelarbeten 2, Sthlm 1853, s. 143—8328). — Under åren 1487 —1491 fullbordade B. de litterära alster, vilka samlade utgöra det enda av hans egenhändigt skrivna band som bevarats, den s. k. Jöns B:s Bok (överförd från Äbo till Stockholm 1758, nu i Kungl. biblioteket i Stockholm handskr. A58 utg. av O. F. Hultman 1895). Verket innehåller den under medeltiden mycket använda skolastiskteologiska handboken Lucidarius (förf. av Honorius av Autun), legendariska sägner samt en levnadsteckning över den heliga Katarina i Sverige. Vad innehållet beträffar äro de skrifter, som B:s produktion omfattar, av mycket olika värde, från bibelböcker och god andaktsläsning till förströelseberättelser i klosterfolkets smak. Det är ej närmare känt i vilken mån han i sitt översättningsarbete eventuellt har kopierat eller efterbildat redan föreliggande svenska texter. Hans produktion har värde som ett tidigt litterärt 471 minnesmärke på svenskt språk. I hans språk har man velat se vissa för finlandssvenskan egenartade drag. Litt.: J. Budde, Jöns Buddes bok, ed. 0. F. Hultman (Skrifter utg. av Sv. Litt.-sällsk. i Finland 31, Helsingfors 1895); K. G. Leinberg, De finska klostrens historia (Skrifter utg. av Sv. Litt.-sällsk. i Finland 14, Helsingfors 1890). I. S. BUDDHISM. B:s stiftare, Siddharta Gautama Sakyamuni, eller Buddha, växte upp som fursteson i Kapilavastu i norra Indien i mitten av 500-talet f. Kr. Sedan han gift sig och fått en son, fick han en gång se en sjuk, en åldring, en död samt en asket. Insikten i världens förgänglighet drev honom att lämna sitt hem och bli asket. Otillfredsställd med studiet av vedaskrifterna (se art. Indien) och med asketismen fann han klarhet under meditation under ett fikonträd. Han motstod frestelsen att genast lämna världen för att uppgå i nirvana, frälsningens mål, och gick ut för att såsom Buddha, upplyst, förkunna sin frälsningslära för människorna. Kring sig samlade han lärjungar, munkar, med vilka han vandrade runt i landet, vilande under regntiden på platser, som skänkts honom av rika gynnare. Vid sin död vid 80 års ålder omkr. 480 f. Kr. hänvisade han sina lärjungar till läran som deras ledare. Lära. Många av Buddhas tankar anknöto direkt till vedisk religion och överensstämde med tidigare eller samtidigt avfattade Upanishader. Grundläggande för såväl upanishader som för b. är föreställningen om kretsloppet, samsara. Efter sin död återfödes människan till en ny jordisk tillvaro. Människans handlingar här i tiden bestämma hennes lott i nästa tillvaro. Att komma ut ur detta återfödelsernas kretslopp, bestämt av en obönhörlig vedergällningslag, är frälsningens mål. — B:s lära framställs gärna i uppräkningar. Grundsanningarna äro fyra: 1) Allt är lidande, att födas är lidande, att åldras är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, att förenas med det som är okärt är lidande, att vara skild från det som är kärt är lidande. 2) Lidandets ursprung är törsten, begäret efter njutningar, efter makt, efter tillblivelse. 3) Li- 472