Kristus — verklighetselementet i all religion — verksam. Andra missionärer t. ex. holländaren Hendrik Kraemer, äro mera angelägna att framhålla olikheterna mellan b. och kristendomen. Kristendomen bygger på Guds uppenbarelse, b. på mänsklig strävan. Inte blott hinayana-b. med sin självfrälsningslära utan även mahayana-b. med sin lära om frälsning av Guds nåd är antropocentrisk: tron på Guds nåd betraktas visserligen såsom en gåva men blir uteslutande ett medel för människans frälsning. En viktig olikhet mellan kristendom och mahayana-b. är också, att frälsningstron i den senare grundas på Amidas’ löften, som höra mytologien till, kristendomens frälsningstro, anknyter däremot till ett historiskt faktum. Litt.: H. Oldenberg, Buddha. Sein Leben, seine Lehre, seine Gemeinde (Berlin 1881, 12 ed. Stuttg. 1923); Th. Stcherbatsky, The central conception of buddhism (i Prige publication fund 7, London 1923); P. Tuxen, Buddha (Khvn 1928); (förkortad svensk uppl.: Buddha och hans lära, Sthm 1930); dens., Buddhismen (i Illustreret Religionshistorie, Khvn 1948, 578—600) ; C. H. S. Ward, Buddhism, Vol. 1, Hinayana (London 1948); D. T. Suzuki, Outlines of Mahayana Buddhism (London 1907); H. Haas, Amida Buddha unsere Zuflucht (Leipzig 1910); R. F. Johnston, Buddhist China (London 1913); B. Karlgren, Kinas och Japans religioner (i Illustreret Religionshistorie, Khyn 1948, 647—702); N. N. Thelle, Fra begynnelsen til nu. Av den kristne buddhistmisjons historie (Oslo 1939); K. L. Reichelt, Fra Østens religiøse liv (Khvn 1922); dens., Fromhetstyper og helligdommer i Öst-Asia, I—III (Oslo 1947—1949); H. Kraemer, The christian message in a non-christian world (London 1938, sv. övers.: Kristendomens budskap i en icke-kristen värld, Sthm 1940); R. Prenter, Det sande lys (Khvn 1946); Tambaram Series Vol. 1. The authority of the faith (London 1939); World Christian handbook, ed. by K. G. Grubb, E.J. Bingle (London 1949). S. R- BUGENHAGEN, Johann (1485—1558), tysk reformator, »de evangeliske kirkeordningers fader». B., der kaldtes Dr. Pomeranus eller Pommer efter sin hjemstavn, fødtes i byen Wollin ved Oderens munding; faderen havde sæde i byens råd. B. drev humanistiske studier ved Greifswald uni- 477 BUGENHAGEN Johann Bugenhagen. Maleri af Lucas Cranach d. œ. fra 1537. versitet og blev 1504 rektor for skolen i Treptow a. R. Senere blev han præsteviet og 1517 lektor ved klosterskolen i Belbuck. B. var en dygtig bibelhumanistisk skolemand og teolog, indtil Luthers skrifter 1521 drog ham til Wittenberg. Her giftede han sig (allerede 1522), holdt forelæsninger, blev 1523 sognepræst og 1533 tillige teologisk professor. Ved sine prædikener, forelæsninger og skrifter søgte B. ivrigt at fremme reformationsværket. Som den første af Wittenbergerne angreb han allerede 1525 Zwinglis nadverlære. Også for Luther personlig fik han stor betydning som ven, sjælesørger og rådgiver i praktisk kirkeligt reformarbejde. En særlig indsats øvede B. som organisator af kirke- og skolevæsenet i Nordtyskland og Danmark. Her kom hans rige arbejdsevne og nøgterne, praktiske sans ret til udfoldelse. I sommeren 1528 var han i Brunsvig, den følgende vinter i Hamburg, hvorfra han også ordnede forholdene i Østfrisland. Efter hertug Chris- 478