genom immigration från Irland och Skottland. Vid nordamerikanska frihetskrigets utbrott förblev C:s franska befolkning lojal mot England. Kriget var även på annat sätt betydelsefullt för C. »Lojalisterna», som kämpat på engelsmännens sida, förföljdes i sitt hemland och drogo norrut till Nova Scotia, och en ny koloni, New Brunswick, bildades. Nykomlingarna voro i stor utsträckning anglikaner. Är 1867 ombildades C. till >»Dominion of C.». Den religiösa utvecklingen har under senare tid fortgått utan djupare slitningar. Den tidigare motsatsen mellan kanadensare av fransk och engelsk börd har avlösts av motsättningar mellan den industriella östern och den agrara västern. Det fransktalande C. har förblivit romerskt och den katolska kyrkan är djupast förankrad i provinserna Quebec och New Brunswick. I västern dominerar protestantismen, ehuru Rom även där bedriver en energisk verksamhet. Missionen bland indianer och eskimāåer har fortsatts av katoliker och evangeliska, bl. a. av kerrnhutarna. Nutida kyrkliga förhållanden. Av C:s kyrkosamfund är romersk-katolska kyrkan det största. Av C:s befolkning på omkr. 13,5 miljoner äro 40 % romerska katoliker. Kyrkan är indelad i 50 stift. I C. verkar ett flertal ordnar och katolska föreningar. C. har fem katolska universitet, av vilka de i Quebec och Montreal äro fullständiga. Till anglikanska kyrkan bekänna sig 15 % av landets befolkning. Kyrkan är indelad i 27 biskopsstift och har tio kyrkliga colleges. C:s äldsta pr esbyterianer voro hugenotter. Ett presbyterianskt samfund grundades först av immigranter från England, norra Irland och Skottland. Presbyterianerna sammanslöto sig 1875 till en enhetlig kyrka. 1925 har en betydande del av presbyterianerna tillsammans med metodisterna och kongregationalister bildat »United Church of C.», som består av 11 konferenser och 115 presbyterier och vilken som översta myndighet har en »General Council». Sin bekännelse i evangelisk-irenisk anda har kyrkan nedlagt i 20 artiklar, vilka för- 521 CAREY tydligades i ett kort »Statement of Faith» 1940. Kyrkan upprätthåller åtta teologiska högskolor och till densamma höra 19 % av C:s befolkning. En del presbyterianer förblevo utanför unionen och bildade »P r e sbyterian Church in C.» med tyngdpunkt för verksamheten i Ontario, Quebec och kustprovinserna. Deras antal utgör 7 % av C:s befolkning. Metodismen stod i början i nära samband med trosfränderna i Förenta staterna. Före år 1925 hörde 13 % av C:s befolkning till metodismen. Kongregationalismens betydelse har varit ringa. Baptismen är uppdelad i flera grupper. Lutherdomen omfattade 1941 401.153 bekännare. De grekisk-ortodoxa uppgå till omkr. 140.000 personer. Dessutom förekomma i C. flera mindre samfund, såsom mennoniter, pingstvänner o. a. Litt.: J. C. Hopkins, Canadian encyclopedia of the country (vol. 5, Toronto 1898); C. H. Metzger, Quebec act (New York 1936); L. P. Whelan, Canadian Roman Cath. Church (i Encyclopedia Americana, vol. 5 s. 424—432, New York—Chicago 1945); S. Mac Lean Gilmour, Canadian Protest. Churches (i Encyclopedia Americana, vol. 5 s. 432—437, New York—Chicago 1945). W. A. S. CAREY, William. De tekniske opfindelser, den politiske expansion og de store kristelige vækkelser i det 18de århundrede udgør forudsætningerne for C.s livsværk, som gav ham tilnavnet »verdensmissionens fader». Forskellige bevægelser for at udbrede kristendommen var før begyndt, men forpligtelsen til at forkynde evangeliet overalt blev først vakt, da han, en fattig skomager, født i 1761, havde oplevet et kristeligt gennembrud under påvirkning af baptister, var blevet gendøbt, havde begyndt et kristeligt arbejde som søndagsskolelærer og var blevet præst med en så ringe løn, at han ugen igennem måtte fortsætte sin skomagervirksomhed, i 1792 udgav »An Enquiry into the Obligations of the Christians to use Means for the Conversion of the Heathens», hvori han fastslog, at forpligtelsen til at forkynde evangeliet ikke gjaldt apostlene alene, men alle kristne. Han gennemgik heri missionsarbejdet fra apostlenes tid til sin egen og gav derefter en oversigt over jordens befolk- 522