CHYDENIUS, Anders, präst, politisk och nationalekonomisk författare. C. föddes som prästson i Sotkamo, Finland, 26 febr. 1729 och dog i Gamla Karleby 1 febr. 1803. — C. studerade främst naturvetenskaper, blev i Abo filosofie magister samt prästvigdes 1753. Efter tjänstgöring som predikant och kapellan i en kapellförsamling under Gamla Karleby blev han 1770 kyrkoherde i nämnda stads- och landsförsamling och kvarstod i detta ämbete till sin död. C. skötte sitt prästämbete som en trogen själaherde, vars verk kvarlämnade djupa spår i församlingens andliga liv. För att hjälpa den nödställda befolkningen utförde han ett omfattande oavlönat läkararbete, och genom hans inflytande nåddes i Österbotten goda resultat i fråga om vaccinering mot smittkoppor. Sitt synligaste och historiskt mest vittbärande verk utförde C. som nationalekonomisk förf. och som medlem av prästeståndet vid många riksdagar under frihetstiden. I dessa båda egenskaper framstod han såsom en utmärkt och energisk förkämpe för frisinnade åsikter. Såsom det mest anmärkningsvärda resultatet av hans verksamhet i riksdagen bör antecknas genomförandet av tryckfriheten, vilket skedde genom en förordning av år 1766. Viktigast ur det nationalekonomiska tänkandets synpunkt är hans publikation »Den nationale vinsten» (1765), där han särskilt förfäktar kravet på näringarnas frigörande från den överhetliga administrationens förmynderskap. De tankar han i detta sammanhang framställer rörande de nationalekonomiska grundbegreppen erinra om den berömde nationalekonomen Adam Smiths arbete >En undersökning om folkens välstånd», som utkom 11 år senare. C:s kamp mot merkantilsystemet, som slagit det ekonomiska livet i bojor, och mot det för Österbotten menliga stapeltvånget, hans arbete för rationalisering av statens finansväsen, för förbättring av arbetarbefolkningens ställning o. s. v., möttes med entusiastiskt bifall, men även med hetsigt motstånd. Några av hans skrifter belönades och publicerades av Vetenskapsakademien 541 CISTERCIENSORDEN i Stockholm, andra åter ansågos ge uttryck åt ett för landet farligt »politiskt fritänkeri». Med anledning av sitt arbete rörande statens finanser blev C. till en tid skild från riksdagen, och det förslag han senare gjorde angående religionsfrihet framkallade en storm emot honom i hans eget stånd. Genom påtryckning av Gustaf III ledde förslaget dock till riksdagsbeslut och till religionsfrihetsförordningen av år 1781. C. har även publicerat predikningar och predikoutkast. Han fick prosttitel och teologie doktorsvärdighet och var från 1781 kontraktsprost. Litt.: E. G. Palmén, Inledning till Politiska skrifter af Anders Chydenius (Helsingfors 1880); E. G. Palmén, Antti Chydenius (Kansanvalistusseuran »Elämäkertoja» 9, 1903); A. Lille, A. C. i förhållande till samtida nationalekonomer (diss. Helsingfors 1882); G. Schauman, Biografiska undersökningar om A. C. jämte otryckta skrifter af C. (Helsingfors 1908); K. Petander, De nationalekonomiska åskådningarna i Sverige I, 1718 —1765 (diss. Sthm 1912). 1. S. CISTERCIENSORDEN en reformerad gren av benediktinorden’, utgick från klostret Cistercium eller Citeaux i Burgund, grundat år 1098. I detta anbefalldes benediktinregeln till särskilt noggrann efterlevnad. Regeln kompletterades 1101— 19 med nya stadgar, bland dem Charta caritatis, kärlekens lag. Med de nya stadgarna framträdde skillnaden mellan benediktinorden och c. Under det att klostren i den förra utgjorde oavhängiga storheter förenade endast genom den gemensamma regeln, betonade Charta starkt samhörigheten mellan c:s kloster. Abboten i Citeaux blev c:s överhuvud, och den lagstiftande, dömande och administrativa myndigheten lades i händerna på ett generalkapitel. Citeaux blev moderklostret, med vilket alla senare kloster medelbart eller omedelbart räknade släktskap. Moderklostrets kvadratiska grundplan och arkitektur blev förebildlig inom c. Till skillnad från benediktinklostren uppfördes c:s anläggningar i en mycket enkel stil med takryttare i stället för torn. Munkarna anlade grå dräkt, »gråmunkar». 542