DIAKONI Theodor Fliedner. Fotografi från 1851. och Th. Fliedner. Den 12 september 1833 framlade Wichern på börssalen i Hamburg för en samling inbjudna sitt förslag om ett räddningshem för gossar, »Rauhes Haus» i Hamburg, som blev utgångspunkten för hela Wicherns livsgärning: utbildningen ay manliga arbetare för den kristliga kärleksverksamheten. Den 17 september 1833 lade Fliedner grunden till Kaiserswerthanstalterna genom att nämnda dag mottaga en kvinnlig fånge i sin prästgård. Fliedner stiftade sin diakonissanstalt 1836. Med »Rauhes Haus» och Kaiserswerth som förebilder uppstod den ena diakon- och diakonissanstalten efter den andra såväl i Tyskland som i andra länder. Är 1861 sammanslöto sig de anstalter, som bildats enligt Fliedners moderhussystem,, till ett förbund, kallat Kaiserswerthförbundet. Moderhusprincipen innebär, att diakonissorna vid en anstalt sammanslutas på hemgemenskapens grund till en enhet i arbete, ekonomi och andligt liy med missivsystem, lika lön, ekonomiska förpliktelser mot anstalten och likadan dräkt. Senare ha förbund, som byggt på andra principer uppstått, och år 595 1950 fanns 130 anstalter med 46.000 systrar, representerande alla kyrkosamfund i Tyskland. Diakonanstalternas antal i Tyskland är för närvarande 21 med 3.000 diakoner. Under det andra världskriget blevo talrika tyska d.-anstalter antingen helt eller delvis förstörda. Den första diakonissanstalten utanför Tyskland uppstod i Frankrike år 1841, då en reformert och luthersk anstalt grundades i Paris. Schweiz har elva anstalter, och äldst är den franska anstalten S:t Loup, grundad 1842. Alla de övriga äro tyska. Systerantalet är omkr. 3.200. Den första diakonissanstalten i Holland grundades 1844 i Utrecht. För närvarande finns det aderton anstalter med omkr. 2.000 diakonissor. Av anstalterna är en luthersk, en baptistisk och de övriga reformerta. I den evangeliska delen av det r y s k a riket uppstod på 1860-talet diakonissanstalter i Petersburg, Miteau, Riga, Reval och Sarata. I Polen grundades en tysk anstalt år 1866. Senare ha även polska anstalter uppstått. Likaså ha anstalter uppstått i Österrike, Un gern, Rumänien och Tjeckoslovakien. Redan år 1849 grundade Fliedner en diakonissanstalt i Amerika. Därefter har ett tiotal lutherska anstalter uppstått, men d. har icke haft någon större framgång i Amerika. Störst är anstalten i Philadelphia med något över 100 systrar. I den anglikanska världen arbeta diakonissorna i allmänhet icke på det sociala området utan utföra ett mera pastoralt arbete. Sverige var det första landet i Norden, som tog upp d. som enu kallelsegärning. I april 1849 bildades sällskapet för beredande av en diakonissanstalt, genom vars åtgöranden Diakonissanstalten i Stockholm begynte sin verksamhet 1851 på Kungsholmen. Nämnda sällskap ombildades nu till Svenska Diakoniss-Sällskapet. De första arbetsgrenarna voro sjukvård, skolundervisning och verksamhet bland sedligt förkomna unga kvinnor. Den första föreståndarinnan var Marie Cederschiöld, den förste föreståndaren J. C. Bring. Under hans tid flyttade Diakonissanstalten år 1864 till Ersta och 596