DIALEKTISK TEOLOGI Anstalten har som filialer hem för tuberkulösa och sinnesslöa barn, hem för friska barn och ålderdomshem. Systerantalet är omkr. 550, av dem 120 svensktalande. — Diakonissanstalten Betel i Viborg grundades 1869 av en medlem tillhörande den tyska familjen Hackman. Arbetsgrenar äro sjukvård, barnavård, församlingsarbete. Ett ögonsjukhus öppnades år 1905. Då Karelen och Viborg avträddes till Ryssland 1940, flyttades anstalten till Lahti, där år 1950 ett nytt stort sjukhus invigdes. Antalet systrar är omkr. 180, en stor del av dem i församlingsarbete. — Diakonissanstalten i Sordavala stiftades 1894 av Jenny Ingman (senare Ivalo), som ville utbilda systrar för församlingarna på en kortare tid och enligt en »friare linje» än moderhussystemet. Anstalten tillhör Finska kyrkans inremissionssällskap. Anstalten övar utom församlingsvård en omfattande vårdverksamhet bland sinnesslöa. Systerantalet är omkr. 350. Sordavala-anstalten flyttades efter Moskvafreden 1940 till Pieksämäki. — Diakonisshemmet i Uleåborg uppstod 1896 på initiativ av domprosten W. Walli och biskop G. Johans- son*. Anstalten har haft en stor betydelse i synnerhet för församlingarna i norra Finland. Systerantalet är 275. — Ar 1949 stiftades Finlands femte diakonissanstalt i Björneborg. D.-verksamheten är en kyrkans gärning, ehuru den icke officiellt varit ansluten till kyrkan. Den har i de flesta länder uppstått på privat initiativ och har även underhållits på privat väg. Diakonissanstalterna ha det oaktat utfört en kyrklig tjänst. I många länder strävar man nu efter ett närmande mellan d. och kyrkan. Längst har i detta avseende Finlands kyrka kommit. Där beslöt kyrkomötet år 1943, att d.-verksamheten skall vara obligatorisk i alla församlingar och att diakonissan skall ha ett ordinarie ämbete inom kyrkan. En naturlig följd därav var, att Finlands förstärkta biskopsmöte år 1949 beslöt, att kyrkan skall ekonomiskt understödja diakonissanstalternas systerutbildning och pensionering av systrarna. Alla biskopsstift ha anställt d.- eller socialpräster, som ha att arbeta för d. 599 I domkapitlen är en av assessorerna s. k. d.- assessor. Stiften ha även begynt anställa stiftssystrar. En samarbetskommitté, bestående av representanter för diakonissanstalterna och domkapitlen, sammanträder årligen för att dryfta aktuella d.-frågor. Âr 1949 beslöt förstärkta biskopsmötet, att en storinsamling, kallad »gemensamt ansvar», årligen skall anordnas i alla församlingar, vars resultat skall delas mellan församlingarna och d.-anstalterna. I Sverige väcktes vid 1951 års kyrkomöte en betydelsefull motion om diakoniens och diakonatets fasta inlemmande i kyrkan. Se även Diakon och diakonissa, Kristelig filantropi, Inre mission. Litt.: L. Zscharnack, Der Dienst der Frau in den ersten Jahrhunderten der christlichen Kirche (Göttingen 1902); Th. Schäfer, Die weibliche Diakonie in ihrem ganzen Umfang dargestellt. Bd 1: Die Geschichte der weiblichen Diakonie (3 ed. Potsdam 1911); H. L. Munck & A. Weman, Ur den kvinnliga d:s historia 1—2 (Sthm 1917 —19); O. Centerwall, För att tjäna (Sthm 1932); M. Gerhardt, Theodor Fliedner 1—2 (Düsseldorf-Kaiserswerth 1933—37); L. J. Koch, Tro og tjeneste. Den danske Diakonissestiftelse 1863—1891 (Khvn 1938); E. Wirén, En sådd i tro och kärlek. Diakonissanstalten i Helsingfors 1867—1942 (Helsingfors 1942); A. Fridrichsen & S.-Å. Rosenberg, Kyrka och diakoni (Uppsala 1944); S.-ÅÀ. Rosenberg, Den tjänande kyrkan (Lund 1945, populär); D. Helander, I kärlekens tjänst (Sthm 1945); S.-Å. Rosenberg, Ersta 1851—1951 (Sthm 1951); G. Stenwall, Marie Cederschiöld — Sveriges första diakonissa (Lund 1951). E. W.; S.-À. R. DIAKONISTYRELSE, sce Svenska kyrkans diakonistyrelse. DIALEKTISK TEOLOGI, samlende betegnelse for en teologisk strømning i den tysksprogede, evangeliske verden i tiden efter verdenskrigen 1914—18. D. påtog sig et radikalt opgør med det 19. århundredes »nyprotestantiske» teologi under kraftig polemik mod den religionsfilosofisk-apologetiske begrundelse af kristendommen, som med Schleiermacher var blevet det fælles udgangspunkt for al »moderne» teologi. D. har herunder tilstræbt en genoplivelse af reformatorisk teologi, som dog her saltedes 600