- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 1. A - H /
611-612

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diaspora - Diktning och religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIKTNING OCH RELIGION ret af et ældsteråd med betydelige beføjelser fra den romerske stat. De vedligeholdt forbindelsen med Jerusalem ved så vidt muligt at valfarte dertil ved de store højtider og betale tempelskat. Det skarpe skel mellem Palæstina-jøder og d.-jøder udviskedes, efterhånden som den nationale selvstændighed i Palæstina indskrænkedes, og ophørte faktisk med Jerusalems indtagelse og templets ødelæggelse i 70 e. Kr. Ved en forordning af Hadrian efter Bar Kokba-opstanden (132—135) blev det endog jøder forbudt at betræde Jerusalem. Litt.: J. Juster, Les juifs dans l'Empire romain I—II (Paris 1914); A. v. Harnack, Die Mission und Ausbreitung des Christentums in den ersten drei Jahrhunderten I—II (4 ed. Leipzig 1923— 24); A. Causse, Les dispersés ďIsraël (Paris 1929); E. Schürer, Geschichte des jüdischen Volkes Bd. III (4 ed. Leipzig 1909); M. Friediger, Jødernes historie (Khvn 1934); The Jews. Ed. by Louis Finkelstein, I (New York 1949). E.H. DIKTNING OCH RELIGION. Religionen har alltid varit en mäktig inspirationskälla för diktningen liksom för de bildande konsterna. I den katolska kyrkans hägn växte en litteratur fram, som under medeltiden vann insteg i hela det kristna Europa, så småningom också i de nordiska länderna. Renässansen förde med sig en sekularisering, som dock först på 1700-talet grep om sig i vidare kretsar och gav prägel åt diktningen. Bibeln har ända till våra dagar varit en av de förnämsta källorna för västerländsk dikt. De europeiska litteraturerna uppvisa en rad inflytelserika författare, vilkas verk behandla bibliskt-kristna ämnen eller äro religiöst influerade: Dante*, Bunyan", Calderon, Claudet, Dostojevskij*, Kafka, Klopstock, Milton*, Racine, Rousseau*, Tolstoy* m. fl. De nordiska länderna visa på det religiösa området en likartad utveckling, vilken på skiftande sätt återspeglas i deras litteraturer. Förbindelserna dem emellan ha tidvis varit starka. Särskilt betydelsefullt är under 1800-talet Kierkegaards* inflytande, visande sig hos bl. a. Ibsen* och Strindberg*. Sverige. Under medeltiden blev Sverige en del av det katolska Europa, och i kyrkans 611 hägn framväxte här, som i övriga nordiska länder, en ganska rik litteratur. För kyrkligt bruk utarbetades latinska officier med inlagda h ymn er*, som mestadels tillhöra den internationella katolska sångskatten, men i några fall ha svenskt ursprung. Hymnerna utgöra jämte enstaka psalmer på svenska medeltidskyrkans lyriska diktning. Den episka utgöres av legender*, av vilka flertalet är av utländskt ursprung, men en del handlar om inhemska helgon, såsom S:t Erik, S:t Sigfrid och S:t Eskil. Märklig är den på latin skrivna levnadsteckningen över den tyska bondflickan KristinafrånStommeln (sv. övers. 1950), som till författare har dominikanmunken Petrus de Dacia (c:a 1235— 89). Skildringen av den stigmatiserade kvinnan och hennes extatiska upplevelser ger jämte brevväxlingen mellan henne och Petrus en starkt levande bild av vissa drag i medeltidens andliga liv. Den största religiösa personligheten i svensk medeltid, Birgitta*, är också dess märkligaste författare. Genom reformationen upplöstes den katolska kulturvärlden och litterärt innebar detta en tillbakagång. Endast på det religiösa området märkes större livaktighet. Den ledande reformatornOlavusPetri* är skedets mest betydande förf. Medan av medeltida religiös dramatik ingenting bevarats, finns det från denna tid några s. k. bibeldramer av vilka det mest bekanta är Tobiae comedia, på osäkra grunder tillskrivet Olavus Petri. I handskrivna visböcker finner man religiösa dikter i psalmstil. Psalm och visa gå samman under 1500-talet och av båda, men också av utländsk konstdikt, inspirerades Lars Wivallius (1605—69), den förste svenske diktare som omformade allt detta till personlig lyrik. Under 1600-talet odlades psalmen framgångsrikt; ett samlat vittnesbörd härom är 1695 års psalmbok (se Psalmdiktning). Lars Johansson (1638—74), kallad Lucidor, skrev »Andelige visor», som kännetecknas av en fri, realistisk språk- och verskonst och ge starka uttryck åt syndakänslan och evighetsskräcken. Kristliga 612

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free