Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Diaspora
- Diktning och religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING OCH RELIGION
ret af et ældsteråd med betydelige
beføjelser fra den romerske stat. De vedligeholdt
forbindelsen med Jerusalem ved så vidt
muligt at valfarte dertil ved de store
højtider og betale tempelskat. Det skarpe skel
mellem Palæstina-jøder og d.-jøder
udviskedes, efterhånden som den nationale
selvstændighed i Palæstina indskrænkedes, og
ophørte faktisk med Jerusalems indtagelse
og templets ødelæggelse i 70 e. Kr. Ved en
forordning af Hadrian efter Bar
Kokba-opstanden (132—135) blev det endog jøder
forbudt at betræde Jerusalem.
Litt.: J. Juster, Les juifs dans l'Empire romain
I—II (Paris 1914); A. v. Harnack, Die Mission
und Ausbreitung des Christentums in den ersten
drei Jahrhunderten I—II (4 ed. Leipzig 1923—
24); A. Causse, Les dispersés ďIsraël (Paris
1929); E. Schürer, Geschichte des jüdischen
Volkes Bd. III (4 ed. Leipzig 1909); M. Friediger,
Jødernes historie (Khvn 1934); The Jews. Ed.
by Louis Finkelstein, I (New York 1949). E.H.
DIKTNING OCH RELIGION. Religionen
har alltid varit en mäktig inspirationskälla
för diktningen liksom för de bildande
konsterna. I den katolska kyrkans hägn växte
en litteratur fram, som under medeltiden
vann insteg i hela det kristna Europa, så
småningom också i de nordiska länderna.
Renässansen förde med sig en
sekularisering, som dock först på 1700-talet grep om
sig i vidare kretsar och gav prägel åt
diktningen. Bibeln har ända till våra dagar
varit en av de förnämsta källorna för
västerländsk dikt. De europeiska litteraturerna
uppvisa en rad inflytelserika författare,
vilkas verk behandla bibliskt-kristna ämnen
eller äro religiöst influerade: Dante*,
Bunyan", Calderon, Claudet, Dostojevskij*,
Kafka, Klopstock, Milton*, Racine,
Rousseau*, Tolstoy* m. fl.
De nordiska länderna visa på det religiösa
området en likartad utveckling, vilken på
skiftande sätt återspeglas i deras
litteraturer. Förbindelserna dem emellan ha tidvis
varit starka. Särskilt betydelsefullt är under
1800-talet Kierkegaards* inflytande, visande
sig hos bl. a. Ibsen* och Strindberg*.
Sverige. Under medeltiden blev Sverige en
del av det katolska Europa, och i kyrkans
611
hägn framväxte här, som i övriga nordiska
länder, en ganska rik litteratur. För
kyrkligt bruk utarbetades latinska officier med
inlagda h ymn er*, som mestadels tillhöra
den internationella katolska sångskatten,
men i några fall ha svenskt ursprung.
Hymnerna utgöra jämte enstaka psalmer på
svenska medeltidskyrkans lyriska diktning.
Den episka utgöres av legender*, av
vilka flertalet är av utländskt ursprung,
men en del handlar om inhemska helgon,
såsom S:t Erik, S:t Sigfrid och S:t Eskil.
Märklig är den på latin skrivna
levnadsteckningen över den tyska bondflickan
KristinafrånStommeln (sv. övers.
1950), som till författare har
dominikanmunken Petrus de Dacia (c:a 1235—
89). Skildringen av den stigmatiserade
kvinnan och hennes extatiska upplevelser ger
jämte brevväxlingen mellan henne och
Petrus en starkt levande bild av vissa drag i
medeltidens andliga liv. Den största
religiösa personligheten i svensk medeltid,
Birgitta*, är också dess märkligaste
författare.
Genom reformationen upplöstes den
katolska kulturvärlden och litterärt innebar
detta en tillbakagång. Endast på det
religiösa området märkes större livaktighet.
Den ledande reformatornOlavusPetri*
är skedets mest betydande förf. Medan av
medeltida religiös dramatik ingenting
bevarats, finns det från denna tid några s. k.
bibeldramer av vilka det mest bekanta är
Tobiae comedia, på osäkra grunder
tillskrivet Olavus Petri. I handskrivna visböcker
finner man religiösa dikter i psalmstil.
Psalm och visa gå samman under
1500-talet och av båda, men också av utländsk
konstdikt, inspirerades Lars Wivallius
(1605—69), den förste svenske diktare som
omformade allt detta till personlig lyrik.
Under 1600-talet odlades psalmen
framgångsrikt; ett samlat vittnesbörd härom är
1695 års psalmbok (se Psalmdiktning).
Lars Johansson (1638—74), kallad
Lucidor, skrev »Andelige visor», som
kännetecknas av en fri, realistisk språk-
och verskonst och ge starka uttryck åt
syndakänslan och evighetsskräcken. Kristliga
612
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0318.html