tiske Paulus-brev at en må anta at E. er skrevet etter apostelens død som en sammenfatning av hans tanker. Man har f. eks. søkt å forstå E. som en innledning til samlingen av Paulus-brev eller som en kirkelig, katoliserende nyutgave av Kol. Noen virkelig tilfredsstillende forklaring av brevets tilkomst har det dog ikke lyktes å finne. Som helhet synes det bedre å kunne forstås som et ekte Paulusbrev, slik som skissert ovenfor. Det må imidlertid betones at dets saklige verd er uavhengig av spørsmålet om hvem som har skrevet det. 6. Betydning. Oldkirkens og østkirkens tolkning av Paulus har ikke minst bygget på E. I den vestlige katolisisme med dens mer institusjonalistiske kirkesyn hadde en mindre forståelse for brevet. Reformasjonens nyoppdagelse av Paulus bygget særlig på Rom. og Gal. I vårt årh. kan en innen en rekke land og kirkesamfunn spore en sterk, nyvåknet interesse for E., særlig for brevets tanker om Kristus og kirken, hans legeme og hans brud. Se også Paulus. Litt.: Kommentarer av E. Haupt, Die Gefangenschaftsbriefe (Göttingen 1902, i Kritisch-exeget. Komm. üb. d. N.T.); P. Ewald, (Leipzig 1905, i Komm. z. N. T. Hrsg. v. Th. Zahn); A. Robinson, (2 ed. London 1914); P. Madsen, (2 ed. Khvn 1926; dansk, kort); M. Dibelius, (3 ed. Tübingen 1927 i Handbuch z. N. T.); E. F. Scott, (London 1930, populær, i Moffatt N.T. Commentary); H. Rendtorff, (Göttingen 1933, i Das N. T. Deutsch; populær). Undersøkelser: H. Schlier, Christus und die Kirche im Epheserbrief (Tübingen 1930; religionshistorisk bakgrunn); E. J. Goodspeed, The meaning of Ephesians (Chicago 1933); E. Percy, Die Probleme der Kolosser- und Epheser-briefe (Lund 1946; lærd, grundig); N. A. Dahl, Adresse und Proömium des Epheserbriefes (i Theol. Zeitschrift, Basel 1951). N. A. D. EFRAIMS BUDBÄRARE är en svenskamerikansk apokalyptisk rörelse, som eg. aldrig varit församlingsbildande. Namnet E. är snarare en beteckning på rörelsens predikanter el. missionärer, som benämnts Efraims söner, Efraims döttrar eller Leeaner, den sistnämnda beteckningen efter rörelsens stiftare 693 EFRAIMS BUDBÄRARE Charles Lee. E. är en av de adventi stiska rörelser, som uppstod i Amerika under 1800-talet. Stiftarens liv återspeglar ett egenartat emigrantöde. Han var nämligen svensk och hette urspr.K arl AugustLindquist, innan han antog det mera amerikanskt klingande namnet Charles Lee. Han föddes den 4 aug. 1840 i Husby-Sjutolfts församling i Uppland. Hemmet var fattigt och som så många andra begåvade barn den tiden fick gossen ej någon möjlighet att fullfölja ett brinnande studiebegär. Utan tvekan är det förödmjukande minnen från barn- och ungdomen, som ligga bakom hans ressentimentbetonade hat mot det bestående samhället och de besuttna. 1860 utvandrade han till USA och deltog där som sjukvårdare i amerikanska inbördeskriget. På grundval av de medicinska färdigheter han därvid förvärvade fortsatte han sin utbildning vid något slags »medicinskt institut», varefter han blev praktiserande läkare och kallade sig Doktor Charles Lee. Hans religiösa utveckling förde honom via baptismen till adventismen. I denna miljö träffade han sin maka, Julia Lee, även hon från Sverige, f. i Gammelkil i Östergötland. Hon kom att bli hans inspirationskälla och outtröttliga medhjälpare. Snart bröto de med adventisterna och framträdde med en egen bibeltolkning, som företer en egenartad blandning av ett ytligt och osmält religionshistoriskt kunnande och en total okunnighet om bibelns språk, historia och innebörd, en total brist på känsla för dess anda och en härpå grundad fantastisk uttolkning. Sitt liv ägnade nu Lee till största delen åt att i tal och skrift propagera för sin lära. Han avled 1926. Vad som ger Lees bibeltolkning dess egenartade drag, är det sociala patos vi där möta — förutom barndomsminnena torde mötet med det arbetslösa proletariatet i San Fransisco på 1880-talet ha bidragit härtill — dels den säregna ställning Sverige och svenskarna få i hans system. I samband med judafolkets förskingring hade dess tolv stammar spritts över världen, varvid spillror av Efraims stam kommit till Sverige samt lika- 694