Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Etik
- Etiopien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrmann, Ethik (Göttingen 1901, 5 ed. 1913,
sv. öv. 1911, 2 ed. 1926); E. Brunner, Das Gebot
und die Ordnungen (Tübingen 1932, 2 ed. 1933);
N. H. Søe, Kristelig etik (Khvn 1942, 3 ed. 1951);
K. Kirk, Some principles of moral theology (New
impr. London 1946; anglokatolsk); A. de
Quervain, Ethik I—II, med deltitlarna Die Heiligung
och Kirche, Volk, Staat (Zürich 1942—45;
barthiansk); O. Schilling, Apologie der katholischen
Moral (Paderborn 1936). S.v. È.
ETIOPIEN. Forntidens folk menade med
E. ett mycket vidsträcktare område än det,
som nu kallas E. I forntiden kallades
landet söder om Egypten vid övre Nilen
mellan Libyska öknen och Röda havet, således
det nuvarande Nubien och E., jämte
Kordofan och Dar-Fur, för E. I vidsträckt
bemärkelse utgjorde det benämningen på
södra delen av den då kända världen,
d. v. s. de delar av Afrika, som lågo söder
om Egypten, samt sydöstra Asien.
Redan i förhistorisk tid invandrade h
amitiska folk. Jfr härmed uppgiften i
folktavlan i 1. Mos. 10, att Ham födde
Kus, det bibliska namnet för E. Kus fick
enl. abessinsk tradition sonen Etiops
och denne sonen Axumawi, tydligen
personifikationer av landet i sin helhet och den
heliga staden Axum. I historisk tid trängde
semitiska stammar in i landet. Med
dem följde en högre kultur. Semiterna
grundade med Axum som medelpunkt ett
starkt rike, som utbredde sig i olika
riktningar. Med konungariket Saba, den
mäktigaste staten i södra Arabien, rådde
livliga förbindelser.
E:s skiftesrika historia kommer klart
till synes på det religiösa området.
Primitiva föreställningar och bruk ha tydligen
fortlevt från äldsta tid och uppblandats
med liknande föreställningar och bruk
inom de religioner, som senare inkommit i
landet. Semitiskt inflytande på
abessinarnas religion är påtagligt. Den utpräglade
släktkänslan med det starka kravet på
blodshämnd är något typiskt semitiskt. Det
starkaste semitiska inflytandet tycks ha
kommit från araberna och judarna. Geez
eller etiopiska, abessinarnas numera
utdöda heliga språk, och nu levande
abessinska språk innehålla en stor mängd reli-
777
ETIOPIEN
giösa ord och uttryck, som måste härleda
sig från arabiska, hebreiska eller arameiska.
Abessinarnas legender och traditioner, vilka
ofta tala om förbindelser med judarna samt
med särskild förkärlek sysselsätta sig med
frågan om den israelitiska förbundsarkens
överförande till E. under konung 5S
alomons tid, och den abessinska
kristendomens gammaltestamentliga prägel bära
också vittnesbörd om semitisk påverkan.
Kristendomen vann mycket tidigt insteg
i E. Sannolikt kommo de första
missionärerna till E. i fjärde årh. Meropius, en
köpman från Antiokia, skall under en resa
till Indien ha lidit skeppsbrott vid kusten
av E. och hans två söner Edisius och
Frumentius förts till hovet i Axum,
varifrån kristendomen sedan skall ha
vunnit utbredning. Frumentius skall under
namnet Abuna Salama ha varit E:s
förste patriark.
Den arabiska invasionen i norra Afrika
på 6000-talet hade för E:s vidkommande till
följd, att det blev alltmer isolerat från den
övriga kristenheten. Kampen mot araberna
kunde emellertid ej avbryta förbindelsen
med den koptiska kyrkan i Egypten. Från
omkring 1300 ha alla etiopiska metropoliter
invigts av den koptiske patriarken. Kampen
mot muhammedanerna blev allt svårare,
men E. räddades tack vare hjälp från
Portugal. Den romersk-katolska kyrkan fick
härigenom under någon tid ett betydande
inflytande, men den gamla trons anhängare
grepo till vapen mot jesuiternas förtryck och
fördrevo de katolska missionärerna 1632.
Stor berömmelse som den kristna trons
försvarare vann kejsar Johannes i
slutet på 1800-talet genom ett segerriki
fräittåg mot Egypten, som betydligt utvidgat sig
mot söder. Johannes’ efterträdare
Menilek sökte på olika sätt höja Abessiniens
kulturella standard, och detta arbete har
fortsatts av E:s nuvarande härskare Hajle
Sellassie I, f. 1891, tronföljare 1916,
konung 1928, kejsare 1930. Sedan Etiopien
1923 anslutit sig till NF, företog han 1924
en resa till Europa, då han även besökte
Sverige. Det italienska överfallet på E. 1935
omintetgjorde för en tid den upplyste fur-
778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0403.html