Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FATTIGVÅRD
tendomen att få sin förhärskande ställning
i gamla världen på grund av det
kärleksfulla sinnelag, som rådde i församlingarna.
Församlingsföreståndarna, biskoparna, voro
skyldiga att i fråga om de värnlösa söka
stå i föräldrars ställe samt bistå kvinnor
som mist sin make. De skulle förskaffa
arbete åt hantverkare, förhjälpa
arbetsoförmögna till underhåll, bereda främlingen
ett vänligt mottagande, bespisa den
hungrige, giva den törstige dryck och bekläda
den oklädde. Ytterligare hörde till deras
åligganden att besöka de sjuka och bistå
dem, som levde i fångenskap. Biskoparna
voro patres pauperum (de fattigas fäder),
och diakonernas uppgift bestod i att vara
»biskopens öga och öra».
De små församlingarna, vilka närmast
liknade en familjekrets, ersattes sedermera
av statskyrkan. Inom de stora församlingar
som härvid uppkommo, var det icke möjligt
att sätta sig in i alla fattiga
församlingsmedlemmars levnadsförhållanden. F. antog
en mera tillfällig natur. Den blev dels
summarisk, dels ytlig. De märkligaste
framstegen gjorde anstaltsvården. Den medeltida
kyrkans historia uppvisar talrika bevis på
denna verksamhet. Härvid bör framför allt
nämnas det arbete, som utförts i klostren,
hospitalen och andra anstalter till fromma
för de sjuka. Det för denna tidsepok
karaktäristiska idealiserandet av fattigdomen bar
å andra sidan en del av skulden till
förekomsten av ett vitt utbrett tiggeri. Den
nödlidande kom att i viss mening anses
som den bättre lottades välgörare genom att
han beredde denne tillfällen till goda
gärningar och därmed en plats i himmelriket.
Reformationen medförde en avsevärt
förändrad inställning till de fattiga. Luther
bevittnade sin tids sociala nöd, som han
lade på folkets och härskarnas hjärtan.
Huvudmålet var att på ett personligt sätt
hjälpa de fattiga och motverka tiggeriet.
F. skulle ordnas i lag, och härför
erforderliga medel skulle införskaffas genom
beskattning. Ännu kraftigare verkade Calvin
för samhällslivets sanering. Han sökte
härvid tillämpa de verksamhetsformer, som
kommit till bruk i de urkristna församling-
855
arna. Från att ha varit en kyrkans uppgift
övergick handhavandet av f. i de
evangeliska länderna emellertid så småningom i
tilltagande grad till det borgerliga
samhället, något som dock varsnats i vissa
stadssamhällen redan mot slutet av medeltiden.
I katolska länder bygger f. huvudsakligen
allt fortfarande på kyrklig och privat
välfärdsverksamhet. I de evangeliska länderna
följdes till en början tvenne linjer.
Bestämmelser angående f. funnos upptagna dels i
kyrkolagen, dels i stadgandena rörande
tiggeriets motarbetande samt reglering av
arbetsförhållandena. Pietismens inflytande
på anstaltslivet och i synnerhet
upplysningstidevarvets framhävande av de
mänskliga rättigheterna ha givit upphov till en
särskild f:s lagstiftning. England fick sin
första f:s-lag år 1601. I andra länder
trädde lagarna om f. i kraft mestadels först på
1800-talet. Dessa lagar innehålla
stadganden angående vårdtagaren, om
vårdmyndigheterna, om understödsformerna, om
f:skostnaderna, om skyldigheten att ersätta
erhållen f. och övriga påföljder av
meddelad f. Genom fullföljande av olika
socialpolitiska åtgärder, genom vilka man från
slutet av 1800-talet strävat att förbättra de
mindre bemedlades utkomstmöjligheter, och
av vilka framför allt socialförsäkringen bör
framhållas, har f. ändrat karaktär. Som en
följd härav ha jämväl andra benämningar
såsom socialvård, försorg o. d. allt mer
kommit till användning.
Den lagstadgade f. kompletteras
fortfarande av diakonin* och den av olika
föreningar och stiftelser bedrivna fria
vårdverksamheten, vilka ha som uppgift alt
komplettera den lagstadgade
välfärdsverksamhetens bibringande av förstahandshjälp
och beviljande av tilläggsunderstöd. Till
den fria vårdverksamhetens uppgifter
hänföras ytterligare upprätthållandet av en
social anda och initiatiytagandet under
förhållanden, där behov av ytterligare
åtgärder föreligger.
I Norden har f. följt med den allmänna
utvecklingen. Redan i landskapslagarna
fästes avseende vid de fattiga. Under
medeltiden tillföll en del av kyrkans tionden
856
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0442.html