- Project Runeberg -  Nordisk teologisk uppslagsbok för kyrka och skola / 1. A - H /
855-856

(1952-1957) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FATTIGVÅRD tendomen att få sin förhärskande ställning i gamla världen på grund av det kärleksfulla sinnelag, som rådde i församlingarna. Församlingsföreståndarna, biskoparna, voro skyldiga att i fråga om de värnlösa söka stå i föräldrars ställe samt bistå kvinnor som mist sin make. De skulle förskaffa arbete åt hantverkare, förhjälpa arbetsoförmögna till underhåll, bereda främlingen ett vänligt mottagande, bespisa den hungrige, giva den törstige dryck och bekläda den oklädde. Ytterligare hörde till deras åligganden att besöka de sjuka och bistå dem, som levde i fångenskap. Biskoparna voro patres pauperum (de fattigas fäder), och diakonernas uppgift bestod i att vara »biskopens öga och öra». De små församlingarna, vilka närmast liknade en familjekrets, ersattes sedermera av statskyrkan. Inom de stora församlingar som härvid uppkommo, var det icke möjligt att sätta sig in i alla fattiga församlingsmedlemmars levnadsförhållanden. F. antog en mera tillfällig natur. Den blev dels summarisk, dels ytlig. De märkligaste framstegen gjorde anstaltsvården. Den medeltida kyrkans historia uppvisar talrika bevis på denna verksamhet. Härvid bör framför allt nämnas det arbete, som utförts i klostren, hospitalen och andra anstalter till fromma för de sjuka. Det för denna tidsepok karaktäristiska idealiserandet av fattigdomen bar å andra sidan en del av skulden till förekomsten av ett vitt utbrett tiggeri. Den nödlidande kom att i viss mening anses som den bättre lottades välgörare genom att han beredde denne tillfällen till goda gärningar och därmed en plats i himmelriket. Reformationen medförde en avsevärt förändrad inställning till de fattiga. Luther bevittnade sin tids sociala nöd, som han lade på folkets och härskarnas hjärtan. Huvudmålet var att på ett personligt sätt hjälpa de fattiga och motverka tiggeriet. F. skulle ordnas i lag, och härför erforderliga medel skulle införskaffas genom beskattning. Ännu kraftigare verkade Calvin för samhällslivets sanering. Han sökte härvid tillämpa de verksamhetsformer, som kommit till bruk i de urkristna församling- 855 arna. Från att ha varit en kyrkans uppgift övergick handhavandet av f. i de evangeliska länderna emellertid så småningom i tilltagande grad till det borgerliga samhället, något som dock varsnats i vissa stadssamhällen redan mot slutet av medeltiden. I katolska länder bygger f. huvudsakligen allt fortfarande på kyrklig och privat välfärdsverksamhet. I de evangeliska länderna följdes till en början tvenne linjer. Bestämmelser angående f. funnos upptagna dels i kyrkolagen, dels i stadgandena rörande tiggeriets motarbetande samt reglering av arbetsförhållandena. Pietismens inflytande på anstaltslivet och i synnerhet upplysningstidevarvets framhävande av de mänskliga rättigheterna ha givit upphov till en särskild f:s lagstiftning. England fick sin första f:s-lag år 1601. I andra länder trädde lagarna om f. i kraft mestadels först på 1800-talet. Dessa lagar innehålla stadganden angående vårdtagaren, om vårdmyndigheterna, om understödsformerna, om f:skostnaderna, om skyldigheten att ersätta erhållen f. och övriga påföljder av meddelad f. Genom fullföljande av olika socialpolitiska åtgärder, genom vilka man från slutet av 1800-talet strävat att förbättra de mindre bemedlades utkomstmöjligheter, och av vilka framför allt socialförsäkringen bör framhållas, har f. ändrat karaktär. Som en följd härav ha jämväl andra benämningar såsom socialvård, försorg o. d. allt mer kommit till användning. Den lagstadgade f. kompletteras fortfarande av diakonin* och den av olika föreningar och stiftelser bedrivna fria vårdverksamheten, vilka ha som uppgift alt komplettera den lagstadgade välfärdsverksamhetens bibringande av förstahandshjälp och beviljande av tilläggsunderstöd. Till den fria vårdverksamhetens uppgifter hänföras ytterligare upprätthållandet av en social anda och initiatiytagandet under förhållanden, där behov av ytterligare åtgärder föreligger. I Norden har f. följt med den allmänna utvecklingen. Redan i landskapslagarna fästes avseende vid de fattiga. Under medeltiden tillföll en del av kyrkans tionden 856

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 3 01:42:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntu/1/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free