grundbegrepp och grundprinciper som faktiskt används har också visat sig fruktbar. 2. F:s nuvarande ställning. F:s roll betraktas stundom såsom utspelad. Spekulation i gammal mening är inte bara vetenskapligt värdelös utan också betydelselös. Den kan saklöst upphöra, och f:s vetenskapliga uppgifter bör övertas av fackvetenskaperna. Häremot kan invändas, att filosofiska idéer, som'icke härstammar från specialvetenskaperna, faktiskt är ytterst inflytelserika. Det visar ex. den s. k. positivismen, vars inriktning på det med gängse metoder konstaterbara ofta hos moderna vetenskapsmän är en självklar allmän förutsättning, vilken bestämmer vad som »kan vara verkligt.» Ett annat ex. ger det inflytande Hegels filosofiska idéer utövat. Detta sträcker sig från den teoretiska forskningens område, där t. ex. modern historieuppfattning vanligen är starkt influerad av den hegelska, och till det politiska tänkandet även i de populära ideologiernas form. Några av de slagkraftigaste politiska och sociala ideologierna är via marxismen påverkade av Hegel. Ofta är f., för att använda ett uttryck av Erik Gustaf Geijer, antecipation. Idéer som först koncipierats inom f. utföras och omprövas i fackvetenskaperna och det allmänna tänkesättet. »Filosofiens historia är», säger Geijer, »en profetisk historia. Vad sedermera händer i världen har alltid i den hänt förr. Man kan säga, att de största revolutioner först timat inom ett enda huvud». Det är också uppenbart, att f:s inflytande på vetenskapliga tänkesätt just för närvarande är synnerligen stort. I mindre strängt vetenskapligt sammanhang gäller detta den s. k. existentialismen. Denna bl. a. från S. Kierkegaard och M. Heidegger utgående riktning har av J.-P. Sartre litterärt utformats till en inflytelserik livsåskådningsfilosofi. Dess tendens är att hävda människans frihet gentemot en deterministisk åskådning. På sätt och vis är existentialismen en ny idealism, avsedd att hävda den andliga verklighetens oavhängighet av den materiella. Men också i strängare vetenskaplig form är de allmänna problem 877 FILOSOFI och allmänna idéer som av ålder har tillhört f. aktuella. Ett enda ex. torde åskådliggöra detta: När Kant utformade sin teori om kunskapen, ville han bl. a. uppvisa »sinnevärldens sammanhang i enlighet med allmänna förståndslagar». Såsom ett klassiskt exempel på sådana lagar nämns Newtons gravitationslagar. Uppgiften är att fatta allt skeende i sinnevärlden överhuvud såsom strängt orsaksbundet, varvid de lagar som behärskar det kan på ett enkelt och allmängiltigt sätt uttryckas. Därigenom får de skeenden som är helt kända, betydelsen av idealtyper eller modeller, efter vilka man föreställer sig skeendet överhuvud. Hos Kant gjorde detta, att en förebildlig lagbundenhet, vilken han kallade naturnödvändighet, kom den frihet han i den praktiska f. behövde att te sig ytterst problematisk. I analogi härtill torde modern naturvetenskap komma att få stor filosofisk betydelse. Det sätt varpå hos Einstein och överhuvud i modern naturvetenskap allmänna grundlagar formuleras inverkar direkt på det kunskapsteoretiska tänkandet. Lagbundenheter som samtidigt kan uttryckas i stränga formler och verifieras genom iakttagelse och experiment måste spela en utomordentlig förebildlig roll: strängt taget bör kunskap alltid äga en dylik lagbundenhet och prövbarhet. 3. F. och kristendom. Kontakten mellan f. och kristendomen har inneburit en aldrig vilande uppgörelse. Perioder av sammansmältning mellan kristna idéer och idéer av filosofisk karaktär har avlösts av försök att frigöra kristen åskådning från filosofiska inslag. Under en stor del av sin tidigare historia hade kristendomen att hävda sin egenart gentemot en filosofiskt-religiös rörelse som brukar sammanfattas under beteckningen gnosticismen. Denna var en massrörelse och på samma gång en frälsningsreligion, men besläktad med f. därigenom, att frälsning vanns genom insikt. I motsats till sådana tankegångar hävdar de s. k. apologeterna, i viss mening de första kyrkofäderna, att den kristna religionen är den enda sanna f. Härvid betonas särskilt, att kristendomen 878